Åka på grus?

En kompis ringde och frågade om jag ville med ut och åka rullskidor. Eftersom det inte blivit någon tränign sen lägret så var jag väl tvngen att åka ut och träna.
Det gick väl sådär, det värsta var att det var så otrooooligt tråkigt. Efter att ha åkt på snö har man blivit lite bortskämd, inget kul alls att åka på asfalt. Träffade 2 killart ill som åkte därute, de hade sämre teknik än oss men det visade sig att den ena hade klarat VAsaloppet förra året(jag frågade inte om det var öppet spår) Själv sa jag att det blev första gången nu, jag har ju inte åkt något helt Vasalopp än
De hade i alla fall fått tipsen att åka på grus för att man skulle få möjlighet att träna bättre teknik eftersom det går långsammare där. Vi gjorde ett försök och visst gick det ännu långsammare, säkert bra träning men med mina Evrest så känns det som om det kvittar om det är på grus eller asfalt.

Snuvig

Har varit förkyld i några dagar nu, är så otroligt sugen på att träna men det känns som att det är bättre att vänta tills man känner sig helt frisk igen. Skulle vilja prova lite rullskidor igen och känna på skillnaden mot riktiga skidor nu när man lärt sig hur man verkligen ska åka. Ännu bättre hade det ju varit om det blev snö här nere i Skåne men det känns väl rätt osannolikt just nu.

Städade igenom min lägenhet idag och hittade mitt Nike+kit , alltså sensor och ipod Nano, ha rju inte använt det sen lidingöloppet, har knappt sprungit sen Oktober började, måste bli skärpning där nu, är ju anmäld till göteborgsvarvet 2009 redan så jag har inget val, måste ut o träna löpning med. Till min Taekwondo tränare sa jag att jag tänkte satsa på taekwondon under nästa år, dagarna räcker ju inte till allt, cyklingen får nog läggas ner i alla fall, känns som at det tar för mycket tid, ska se om jag kan sälja cykel + kläder i ett vättern runt kit så det slipper stå här och ta plats bara.

Rengöring av skidor

Efeter all vallning under träningslägret var det en rejäl sörja under skidorna, vet inte om man ska ta bort det eller bara lägga på mer kladd. Skrev ett inlägg på funbeat och fick 5 svar, 5 olika dessutom. Alla verkade göra lite som de kände för.
Passade på at utnyttja mitt hobbyrum i källaren, skrapade loss den värsta sörjan så nu ser de fina ut igen.

Träffade min granne på vägen upp tll lägenheten och han kommenterade mina skidor , vi stannade och pratade en stund och det visade sig att han hade med åkt VAsaloppet, + 3 ggr Öppet spår. Han föredrog öppet spår, var trevligare och mer folkfest, under Vasaloppet följer de som tittar på bara eliten. Men jag känner fortfarande att jag vill ha åkt ett helt riktigt Vasalopp så jag satsar fortfarande på det!

Träningsläger dag 4

Sista dagen i Orsa och ganska tight med tid innan vi skulle äta lunch, städa ur stugan och sätta oss på bussen igen.
Idag hade vi ingen tränare utan vi fick ge oss ut och åka som vi ville och det gäller ju att passa på nu när det finns både snö och spår.

Valde att åka den gröna milen, det är en slinga som på kartan är utmärkt som en grön sträcka, har inte att göra med något annat. Mina vänner tvekade löite eftersom det stod tekniska partier och andra hade sagt att den var lite klurig på sina ställen med branta backar, både uppåt och neråt. Jag var mer av den inställningen att det är ju ett ypperligt tillfälle att träna på backåkning speciellt när det finns några spår att åka i, läs om mitt tidigare Vasalopp när jag hällde blåbärssoppa över hela mig i nedförsbacken så förstår ni.

Visst fanns det några backar och det var många som ramlade i de också, även undertecknad men terrängen skulle jag säga var mycket lättare än Vasaloppet ändå.

Lyckades ta oss runt spåret med alla benen hela och min kompis skulle filma oss efteråt för att se om åkstilen hade förbättrats sen vi började.
Jag vet inte vad det är för fel på mig men så fort en kamera kommer fram börjar jag åka passgång istället. När jag väl har börjat så är det nästan helt omöjligt att komma ur det, måste nästan ta bort händerna helt och gå över till att bara åka med skidorna för att hitta tillbaka till rytmen. Däremot så funkar det lika bra för mig med passgång jämfört med traditionell diagonalåkning så egentligen gör det inte så mycket, jag kanske uppfunnit ett nytt åksätt...=)

Ska bli spännande att se filmen, jag fick en chans till att åka och klarade utan att komma in i passgången igen!

Sammanfattningsvis, en fantastiskt bra resa, skidåkning är roligt igen nu när man lärt sig någotsånär hur det ska gå till, nu behövs det bara träning , träning och åter träning. Totalt blev det ca 8 mil under helgen, en bra start på skidsäsongen!

Träningsläger dag 3

Kul att min rumskamrat från resan kommit in och läst och kommenterat inläggen. Jag hamnade ju i en stuga tillsammans med 5 personer som kände varandra sen innan vilket ibland kan vara lite knepigt att komma in i "gänget" och så men de var verkligen jättetrevliga (hoppas ni läser detta nu, fjäsk fjäsk) och det bidrog ännu mer till att göra resan till en toppenhelg =)

Tredje dagen fick vi en ny tränare, Magnus hette han som tog oss ut i spåren för att se hur vi hanterade olika typer av terräng. Det blev mycket diagonalåkning utan stavar vilket är väldigt bra för man tvingas verkligen att flytta över hela tyngden till ena skidan för att kunna skjuta ifrån ordentligt med foten. Magnus var super som tränare och kompletterade Mattias förträffligt genom att ge de där sista tipsen som man behövde för att förstå vad man skulle göra.

Under eftermiddagen gav vi oss ut själva på en långrunda som slutade på ca 2 mil. Det var svinkallt, minus 15 grader, glidet var helt borta och fästet likaså eftersom jag hade vallat för betydligt varmare temperaturer. Den rundan var inte ett dugg kul och jag som just börjat gilla skidåkning igen...

Det blev ännu en tidig kväll för att orka med den sista dagen, försökte faktiskt få med mig någon att ta en öl på puben men det var bara friskusar med på resan. Mina stugvänner bjöd på glögg, pepparkakor och lussekatter istället, vilket var nog så trevligt! Jag berättade om mina bravader under klassikern, har ju en hel del erfarenhet av alla loppen nu, speciellt Vasaloppet =)

Träningsläger dag 2

Vår tränare för dagen var Mattias Svahn, ett namn som jag aldrig hört talas om, men han är visst rätt känd inom skidkretsar. Bästa resultatet i Vasaloppet var 4a vilket är grymt imponerande.

Mattias pratade om 5 växlar man använde inom längdåkning:
Saxning
Diagonalåkning
Stakning med frånskjut
Stakning
Störtlopp

Vi gick igenom de 3 åksätten, diagonalande, stakning med frånskjut och stakning men med fokus på diagonalåkning första dagen.

Jag insåg att jag hade gjort så mycket fel att det inte går att lista här ens men under dagen så fick jag lära mig en massa saker som alla skidåkare redan vet, tyvärr var det ingen som berättat det för mig...

Diagonal: Man måste flytta över hela tyngdpunkten till den ena skidan vid diagonalåkande och vrida fram höften, staven ska fortsätta så långt bak och handen ska öppnas för att få till en snärt i slutet. Efteråt ska staven rakt fram med ett ryck men inte för högt upp eller för långt fram.

Frånskut: Skjut fram den skidan lite framåt som man ska skjuta ifrån med och gör ett kraftigt och distinkt frånskjut, inte långt utdraget som det blir vid rullskidor. Kasta armarna framåt istället för uppåt när nästa tag ska tas.

Stakning: Använd inte armarna utan magen och överkroppen.

Vi blev filmade när vi åkte alltihop med och på filmen misslyckades jag med allt. Kanske är det för att jag inte är van att vara filmstärna och blev nervös, men diagonalandet blev passgång och mina armar kom inte så långt bak i någon av åksätten.

Under eftermiddagen blev det lite fri träning när man fick möjlighet att praktisera allt man lärt sig. Efter en gigantisk middag blev det tidig säng för att orka med morgondagen.

Träningsläger dag 1

Då var det då äntligen dags för träningslägret där jag förhoppningsvis skulle lära mig att åka skidor! Vi åkte med Björnstorps IF upp till Orsa där vi skulle bo under helgen. Bussen avgick kl 5 från Lund så för att spara lite tid åkte jag till Hbg och sov över hos en kompis kvällen innan och kunde då sova ända till 4.30 =)

Resan upp gick bra utan några större missöden, bussen körde fast en gång och vi blev sittande i lite drygt en timme men det viktigaste var att vi skulle hinna ut och åka skidor innan det blev läggdags.

Spännande efter att ha åkt lite rullskidor att för första gången åka med snö som underlag, det är ju en del skillnad. Ett nödvändigt ont som tillkommer vid snöåkning är ju vallningen, varken jag eller någon av mina vänner som var med kunde ett dyft om vallning. Jag la på ett lager med "blå" valla o sen gav vi oss ut.
Eftersom det var helt mörkt kunde vi bara åka där det var elljus så det blev en lite slinga på 5-6 km totalt. Alltid något och bra för kroppen att börja vänja sig vid vilka muskler som ska användas!

Tekniken var ju helt obefintlig men framåt kom vi i alla fall och det var ju teknik vi skulle lära oss de följande dagarna!

Pro Ski

Jag har ju lånat ett par rullskidor av en kompis den här säsonmgen, jag är jätteglad att jag slapp köpa men det är kanske inte de bästa. Det är ett par Everest och som min tränare på rullskidåkningen sa, det finns 3 olika märken av rullskidor i Sverige och så finns det Everest, tydligen var de i en klass för sig, inte värda att nämnas så dåliga de var...

Jag blev verkligen varse detta igår när jag var ute o åkte en liten sväng på ribban. Efter halva sträckan bytte jag skidor med enkomopis och fick åka med ett par Pro ski, det var verkligen som natt och dag, de rullade jättelätt och m an behövde inte ens anstränga sig. Åkte en mil på 35 minuter, dubbelt så snabbt som innan....trodde jag, det visade sig att jag visst åkte dubbelt så långt förra gången på dubbla tiden, alltså var det exakt samma hastighet. Dock var jag inte trött i alla fall denna gången, inte det minsta. Kändes ändå rätt skönt att det är mina skidor som varit riktigt tröga, förhoppningsvis innebär ju det att jag fått mer träning men vi får väl se, 2 dagar till snöåkningen nu, det är där det gäller!

Stakträning

Ännu ett pass med Björnstorp fast idag var det nära att det inte blev någon träning. Det var för mycket snö, vilken paradox när man tänker efter vad man tränar inför...=)

Jag flyttades upp till nyubörjargruppen för de som har åkt lite grann eller som en kompis säger, Bambi + gruppen. Visst var det skillnad, det var mycket hårdare träning, mer fokuserat på tekniken och mindre snack mellan åkningarna.
Som uppvärmning åkte vi en ganska lång bit och vände, sen var man helt slut, men varm i alla fall, därefter började stakträningen.

Först var det stakning med frånskjut, oj så fel jag har gjort tidigare kan jag säga, först ska man sparka ifrån, därefter glida och sen sätta i stavarna så att foten som går fram möter armarna när man tar staktaget, vet inte hur jag gjort tidigare men inte så i alla fall. Måste försöka att inte lyfta armarna så högt heller eftersom det är onödig energi som försvinner där.

Vi körde också en hel del stakträning upp på tå, vilket också var väldigt svårt och sen diagonalade vi upp för en hyfsat brant backe.

Rätt så skönt att variera träningen faktiskt men man inser ju att det är inte skidåkning jag sysslat med tidigare, himla tur jag kom i kontakt med en skidklubb för att få ordning på min teknik. Nästa vecka är det dags för snöträning!

Mera rullskidor

Var ute och åkte rullskidor igår på ribban i Malmö, vi skulle ju försöka få in ett eget pass i veckan så det får bli detta.
Satte nytt rekord, i distans, blev ca 10 km! Tyvärr gick det inte så snabbt som det borde men jag koncentrerae mig mer på tekniken än styrka och haastighet då jag tror det ger mer i det långa loppet. Det blev 2 varv fram och tillbaka med motvind åt ena hållet, kändes riktigt trögt då får jag säga.
Denna gången var det plusgrader så jag var alldeles för varmt klädd, kunde lämnat mössa och eventuellt min M90 tröja och bara kört i underställ. Som tur var så var jag bara ute i ca en timme, värre hade det varit att köra så i 12 timmar så det är riktigt bra att träna på att välja rätt klädsel.
Nästa vecka ska jag på träningsläger och åka riktiga skidor! Då får vi se hur det blir med kläder då och om rullskideåkningen har gett några resultat!

Rullskidorna börjar lossna

Åkte mitt andra pass med Björnstorps IF i torsdags. Den här gången delade vi in oss i nybörjare och för folk som aldrig stått på ett par skidor förr. Jag kunde nog varit i vilken som men jag valde den senare =)
Vi hade en ny tränare idag men han sa ungefär samma sak, det viktga var att fullfölja stavtaget , alltså släppa handen från staven och gå ordentligt bakåt, tyuckte faktiskt det kändes som om jag fick in det rätt hyfsat. Däremot att åka frånskjut och diagonala och samtidigt lyfta bak benet känns mer eller mindre omöjligt...
Jag kan lyfta på hälen men skidan sitter kvar, alternativt kan ajg lyfta på skidan lite snett bakåt men inte rakt, tappar balansen helt, nåja det är väl en träningssak bara.
Tränaren den här gången rekommenderade att man åkte passet med de + ett pass till samt tränade ytterligare något under veckan. Och eftersom magen ska användas jättemycket tyckte han vi skulle göra situps varje dag, ska se om det blir något av det =)

Bryta trenden

Så har man hamnat i en dålig svacka igen, tränigen uteblir av diverse anledningar. Större delen av förra veckan var jag på konferens vilket får anses som en giltig anledning. Måndag är normalt min rullskidsdag men denna gången had ejag bestämt mig för att springa tillsammans med några kolleger istället.
Eftersom det snöade och låg precis under noll grader så ifrågasatte jag det beslutet många gånger men efter att ha klätt på sig underställ, mössa och vantar så kändes det faktiskt rätt bra. Löpningen gick riktigt bra, har inte sprungit en meter sen Lidingöloppet faktiskt så det var skönt att komma igång. Ville inte pressa mig utan tog ca 2 varv runt pildammsparken, ca 5,5 km.

Passade på att prova min nyua pulsmätare med Suuntu T3 och det visade sig att den tappade pulsen flera gånger, antingen betyder detta att jag inte hade någon puls eller att pulsmätaren inte funkade, jag tror jag vet vilket jag satsar på i alla fall. Ska ge den en chans till sen blir det reklamation!

Rullskidor med Björnstorp

Då har man åkt sitt första organiserade rullskidpass! Har gått med i en skidklubb, Björnstorp som har träning 3 ggr i veckan. Tyvärr är det dagar då jag redan har träning...
Tänkte jag skulle prova på ett pass i alla fall och det blev teknikpass på rullskidor.
MAn kan ju säga att det var inte mycket jag gjorde rätt så det var rätt nyttigt att få detta visat så man inte tränar in fel rörelser. Tex vid stakning så använder jag armarna alldeles för mycket, vanligt fel. Dessutom drar jag inte tillbaka stavarna tillräckligt, man ska visst släppa stavarna med händerna och bara låta remmen sitta kvar, måste spänna remmen till nästa gång. Mitt sista eller tredje fel i alla fall är att jag håller stavarna för högt när jag rar fram de igen. Och det var bara stakningen.

Vi tränade parallellåkning med och det var mycket svårare. Tydligen använder man mest detta när det är svagt uppåtlutande, jag brukar använda det hela tiden för då går det mycket lättare tycker jag. På rullskidor däremot var det riktigt svårt, normalt har man ju ett spår att stå i, förutom på Vasaloppet då spåren är obefintliga, i alla fall de 2 senaste åren.

Allt som allt så kände jag att jag behöver MYCKET mer träning...tur det bara är november...=)

Ligger efter i skrivandet men före i träningen =)

Jag var ute och åkte rullskidor i måndags igen, denna gången gick det mycket bättre. Hade tekniken, well, från början och kunde börja åka med en gång. Nu ha rjag vågat mig på 3 olika åksätt, vanlig stakning, stakning med frånskjut med ena skidan samt, parallellande. Alla funkar riktigt hyfsat men jag vet att det är stakning man behöver mest under VAsaloppet, det är dessutom det tristaste att träna på.
Åkte totalt 8 km på ca 50 minuter så det är en klar förbättring jämfört med förra passet.

Fick en tidning av en kollega, Glid heter den, där ett träningsprogram för Vasaloppet bifogades. Programmet börjar inte förrän i NOvember och jag har redan båda sprungit och åkt rullskidor så jag ligger minst 2 veckor före schemat =)

Dagen efter passet blev jag tyvärr sjuk och har fått tillbringa resten av veckan sängliggande läsandes träningsmagasin, men nästa vecka så....

Tomt på bloggen

JAg har inte skrivit på ett tag såg jag men det är inte för att jag inte gjort något fysiskt aktivt, har bara inte blivit tid så här kommer en sammanfattning.

Tiden efter LL var ritkigt seg, kände mig rätt trött men hade inte ont i benen eller så på något sätt förrän efter en vecka. Hade så ont i foten och i vaden så jag ghaltade, hade det inte gått över hade jag gått till läkare, konstigt att det kom exakt en vecka efter jag hade sprungit. Ingen Taekwondo blev det heller men ett litet lugnt pass tennis. Nu har jag aldrig spelat tennis förr så jag var ingen stjärna utan fick springa rätt mycket men efter det kändes det bra =)

Sedan dess har jag hunnit med 2 pass Taekwondo och ett pass med rullskidor minsann!
Eftersom jag just nu inte har så gott om pengar så har jag fått låna ett par rullskidor av en kompis istället för att köpa. Vad jag inte visste var att man skulle ha speciella spetsar på stavarna s.k rullholkar när man åker på asfalt. Snabbt inom stadium och köpte sådana då jag fick höra att man måste koka stavarna för att få limmet att smälta så man kan dra av de gamla stavarna. Därefter behöver man smältlim, limpistol och en värmepistol för att smälta och värma fast de nya spetsarna.

Jag hade inte tid med det då utan använde mina vanliga spetsar, ville inte skjuta på träningen bara fär en sådan sak och lite ska de ju tåla, hoppas jag =)

Rullskidor var inte alls så lätt som det ser ut, de har en broms bakåt så man slipper ramla åt det hållet men föera gånger lyckades jag ändå korsa skidorna där framme. Körde mest stakning i början och det var rätt knepigt att få rätt på frånskjutet men jag tyckte att det lossnade efter ett tag även om det gick långsamt. Hade en kompis med mig som berättade att han brukade åka dubbelt så fort, för mig tog det 45 minuter för 6 km men då är där ju utrymme för förbättring i alla fall!!! =)

Lidingöloppet

Så var det då äntligen dags, nu var det tid att se om all träning hade gett resultat genom att springa världens största terränglopp.
Jag startade i startled 7 som är klassikergruppen, om man inte seedat upp sig på bättre resultat får man starta i denna gruppen om man hålle rpå med en svensk klassiker.
När startskottet gick rusade folk nästan över den första ängen, efter ängen smalnade det av mot en liten stig åt vänster och farten drogs ner något. Man såg ju bara en massa människor, ingen aning var vi sprang. När vi sprungit knappt en km är det en cykliast som kommer ikapp oss och ropar att vi springer åt fel håll! Helt otroligt, i Ldingöloppets 44åriga historia har något liknande aldrig hänt! Man får ju räkna med att de som springer längst fram kan vägen men icke, det var dessutom en massa folk som hade sprungit många gånger förr men de räknade bara kallt med att bansträckningen ändrats.

Det var ju inget annat att göra än att vända och spring om första km...det drog ju ner lite och man undrar hur kommiten kan tillåta att något sådant händer.

Efter det så gick det rätt hyfsat, min taktik var att spara på krafterna och gå i brant upp och nedförsbackar. Eftersom det var så mycket folk framför en så gick det inte långsammare att gå stundtals. Min första mil klarades av på drygt en timme vilket jag var väldigt nöjd över med tanke på omständigheterna, nästa 5 km gick också rätt bra förutom att jag började få ont i magen. Jag hade lyckats få tag på en sportdryck istället för vatten på en kontroll...jäkla skit.

Det gick så långt att jag fick sätta mig ner en stund, passade på att stretcha då med. Efter detta så gick det utför, inte banan utan min prestation. De nästa 10 km så gick jag nog lika mycket som jag sprang fram till Aborrbacken, som jag också gick uppför. Emellanåt försökt men jogga så smått men benen bar knappt. Ibland var det folk som gick om en...

Biten mellan 15 och 25 km är något av det jobigaste jag gjort, jag hade varit ute ganska länge då men jag kunde inte föreställa mig att det skulle bli så jobbigt. De sista km tog jag mig i kragen i alla fall opch lyckades t.o.m spurta in i mål. Sluttiden blev 4 timmar, vilket var mitt mål men jag känner att jag kunde gjort bättre ifrån mig. Aldrig mer tänkte jag men dagene fter börjad ejag bli sugen igen så vi får väl se =)

Sista passet inför Lidingöloppet

Har tagit det väldigt lugnt sen i fredags, har känt av lite i halsen och jag har verkligen inte tid attbli förkyld nu. Sprang direkt till apoteket och köpte enchinagard för att hålla tillbaka det.

Idag är det 4 dagar till loppet så jag var tvungen att sticka ut och i alla fall röra på benen, sprang i ett behagligt tempo ca 5,5 km, inga problem med någonting så det kändes fantastiskt.

Nu är det vila, sova ordentligt på nätterna och äta mycket kolhydrater som gäller de följande dagarna. Fick mitt startbevis i fredags och mitt startnummer är 70493, med starttid 13.30.
Mitt mål är att komma under 3:45 men vi får väl se, tittade på en video där de filmat banan och det ser väldigt tufft ut, speciellt aborrbacken, det står att den har nästan 90 grader lutning, det låte rju omöjligt men jag kan tänka mig att det känns så när man sprungit 2,5 mil.

Hoppas bara jag slipper alla problem med kramper, håll och domnande fötter, håller det sig undan så ska det nog gå vägen!!

Det börjar närma sig

För att få lite omväxling så sprang jag på ett nytt ställe, eller det är mitt förra vanliga ställe men jag har inte sprungit där på länge, Bulltofta.

Sprang med en kompis och vi höll exakt 6 minuterstempo, i den hastigheten känns det som man kan hålla på hur länge som helst. Det är ju dessutom lite kuperat där men backarna bekomme rmig inte mer. Tog 2 varv runt på 5km spåret så jag fick ihop en mil på exakt 60 minuter. Det lustiga var att de har flytat målet 200 meter närmare sen sist ajg sprang, alltså har det inte varit en 5 km bana innan utan en 5,2 km bana. Känns bra att det var åt det hållet i alla fall. =)

Nu känner jag mig verkligen laddad och redo och vill bara att det ska bli lördag så jag kan få springa lite igen...
Rätt lustigt att innan var 10 km en oändligt lång sträcka, nu är det ett lite kortare träningspass, snacka om att ha utvecklats!

Sista långpasset innan LL

Tänkte försöka hinna med ett ordentligt pass innan LL och dessutom hinna vila däremellan så Söndagen var perfekt för detta. Tog mig till Bokskogen som vanligt´efter att fått i mig lite youghurt och mycket vatten eftersom jag inte hade vätskebälte denna gången. Hade på mig mina gamla skor, som är mindre än 6 månader gamla men ändå äldre än mina Nike+ skor.

Benen kändes otroligt tunga, kändes helt hoplöst, tänkte att det kan ha varit taekwondon som gjort på sig och fått mig stelare än vad jag var i början nu när jag precis börjat med det igen efter ett långt uppehåll. Stannade efter 2,5 km och stretchade, speciellt vader och hälsenorna. Efte 4,5 km så började domningarna igen och en km senare var det kört. Fick stanna och ta av mig skorna, strumporna, massera lite och strwetcha ännu mer. Efter det gick det ritkigt bra, jag lyckades springa hela 10 km banan utan några fler stopp, t.o.m de tunga backarna som jag gick uppför förra gången. Men ett 10 km pass är inget långpass så jag tog ett varv till på 7m spåret, fortfarande ingen vätska i kroppen men det kändes ändå riktigt bra, lyckades fram till sista 2km att springa hela vägen när benen bara sa stopp i en rejäl uppförsbacke, fick gå i ca 20 -30 sekunder sen gick det att springa igen.

Första varvet kom jag in på 1:02 vilket jag får vara nöjd med, dock pausade jag tidtagningen vid 5,5 km under tiden ajg masserade foten. Andra varvet gick på 43 minuter vilket jag också är nöjd med, brukar ligga strax under 40 minuter men då har jag inte haft 10 km i benen redan, kort sagt en ritigt lyckad dag!

Långpass

Tänkte ta och prova på ett skobyte och se om det gjorde någon skillnad med min hälsena och domnande fot. Experimentet utfördes i Pildammsparken(ovanligt va=)) och utfallet var ganska bra. Jag värmde upp och började sen jogga ett par varv, stretchade lite och fortsatte. Kände inte alls av hälsenan(smärtan alltså), men foten började domna lite grann efter 2 varv.
Efter ytterligare ett varv släppte domningarna och det började gå mycket lättare, lyckades slappna av på ett helt annat sätt, kändes så lätt, nästan som om jag flög fram. Det gick mycket snabbare, lättare och blev mindre trött, sprnag ett par varv till så efter 5 varv var jag tvungen att sluta för jag hade en tid att passa annars hade jag utan problem kunnat ta ett par varv till. Tempot i snitt var 5.50, vilket jag får vara rätt nöjd med. nu var det ju helt platt så jag vet inte hur bra träning det var, skulle behöva mer backar men det är ju bättre än inget, ca 13,5 km blev det i alla fall!

Taekwondo

Då har jag äntligen kommit igång med taekwondo igen. Jag fick lägga ner den på grun av all träning tidigare i våras, tror senaste passet jag tränade var i April någon gång efter det så tog klassikergrenarna all tid. Framförallt cyklingen åt upp min fritid, föröskte få 1-2 pass under veckan och ett längre pass under helgerna så det fanns inte så mycket tid kvar.

Kopnditionen har jag ju i alla fall kvar eftersom jag tränat en massa annat, men vigheten, ajaaj, den försvinner snabbt. Jaja nu har jag gjort det svåraste, tagit steget och tagit mig dit, nu är det bara att träna på. Jäkligt roligt var det i alla fall, som jag sa´knat det, Får se hur det känns i kroppen efteråt bara...=)

AjajAj

Har som sagt haft en del problem med min vänsterfot en kortare tid nu. Det är hälsenan som ställer till det och nu har jag börjat få ont även när jag bara går...

Jag testade att springa ännu ett lugnt pass igår, blev ca 4 varv runt i pildammsparken, någonstans mellan 10 och 11 km blev det. Stannade och stretchade ett par gånger men höll det väldigt lugnt hela tiden. Var faktiskt inte ett dugg trött i slutet, hade bara ont.

Nu har jag fått några övningar jag ska göra för att förbättra hälsenan, men nästa gång blir det till att byta skor.
http://www.skane.se/upload/Webbplatser/Hassleholm/nya%20h%C3%A4ssleholm/dokument/halsena_061127.pdf

Lugn tur i Pildammsparken

Jag tänkte prova ett "vanligt" pass, utan kuperad terräng och dessutom så ligger parken utanför dörren precis så man slipper köra bil för att komma till löpstället. Var ute och sprang med en kompis och hans hund. Hittade inte mitt pulsbälte så jag vet inte riktigt var jag låg men det kändes väldigt lugnt.
Det blev lite ryckigt i början med hunden som sprang fram och tillbaka men efter första varvet kom vi in i ett bra lugnt tempo. Jag började känna av domningarna som vanligt men stannade och stretchade ut vad och hälsena. När tredje varvet nästan var klart och jag hade tänkt sluta blev jag övertalad att ta ett varv till, motivationen var inte på topp men trött var jag inte, mest uttråkad. Väldigt nöjd blev jag till slut, ca 11 km på 68 minuter, inklusive lite stretching och väntan på hunden =)

Rejält terrängpass

Efter några "vanliga korta" löppass tänkte jag ta mig i kragen och testa en rejäl sträcka i kuperad terräng. Problemet för mig är att jag svettas ganska mycket och behöver hela tiden vätska för att kunna fortsätta springa. Detta löste jag genom att låna ett vätskebälte av en kompis för att testa om det funkade bra att springa med det.

Jag tog 2 km varv i skogen + en liten extra bit för att komma upp i 15 km. Det längsta jag någonsin sprungit tidigare var Göteborgsvarvet på 2,1 mil men detta var i terräng så det här var nog värre faktiskt.

Första varvet gick rätt bra men på andra varvet i första rejäla backen stannade jag o drack och gick uppför, när jag sedan skulle börja springa igen så kändes benen som bly.
Jag lyckades dock ta mig i kragen och fortsätta springa ändå. Foten domnade nästan bort ett par gånger man jag lyckades sakta in och bli av med domningarna.
Totalt blev det 90 minuter, alltså 6 min/km vilket är fantastiskt bra för mig med tanke på att jag hade massa krafter kvar och återhämtade mig på nolltid.

Nu måste jag bara köpa ett vätskebälte med så jag kan ge mig iväg på fler sådana här rundor!

Domnande fot

Jag har fått problem med löpningen...=(

Det är enkelt utryckt min vänsterfot som domnar bort efter ca 20-25 minuters löpning. Problemet börjar i mitten under fotsulan, det känns som om foten blir rund liksom, därefter börjar domningarna att sprida sig, efter ett par minuter är hela foten bortdomnad och jag måste stanna. Jag kommer ihåg att detta hänt tidigare men då var det att jag snört skorna för hårt, det har jag inte gjort denna gången. Däremot har jag ju köpt nya skor, hoppas verkligen det inte är de som är problemet, det skulle även kunna vara att jag inte sprungit på länge.
Jag testade en runda att springa riktigt långsamt och då domnade det ingenting alls, antar jag får en annan vinkel på fotnedsättningen. Ska ta och stretcha vader och hälsenan ordentligt och se om det hjälper...hoppas hoppas..

Trist när sådana saker ska stoppa träningen...=(

Nike+

Då har jag införskaffat ett Nikeplus kit med då! Affären gjordes i Miami efter att ha druckit den största drink jag någonsin sett. Jag hade funderat på att skaffa det tidigare men mitt ekonomiska sinne hindrade mig, efter en drink på 1,2 l så försvann alla hinder =)

För den som inte vet vad kitet innehåller så är det ett par skor från Nike med en liten fick i sulan där amn lägger in ett chip som registrerar distans och hastighet. Detta chip sänder sedan informationen till en mottagare som mankopplar in i sin iPod Nano. Jag hade ingen nano heller så det fick med införskaffas, men nu har jag i alla fall ordentlig musik när jag springer vilket ska bli så härligt. Innan sprang jag medmin telefon som fungerar som musikspelare men den är absolut inte bra.

Jag testade kitet en runda pildammsparken och allt fungerade bra förutom en sak. Jag har en hliten väska för iPod:en som jag fäster runt armen, ibland är det svårt att komma åt knapparna genom väskan, att skruva upp ljudet t.e.x är helt omöjligt, tyvärr fungerar inte fjärrkontrollen som jag har till min andra iPod, det är väl Apple som vill sälja mer tillbehör...

Sommarens träning

Nu är semestern över och man är på väg tillbaka till verkligheten med allt vad det innebär, framförallt träningen.

Helt slö har jag inte varit under sommaren fastän jag varit ledig utan jag har hunnit springa ett par gånger faktiskt.
Eftersom min semester var i USA passade jag på att ta en löptur runt Central Park. Just den dagen var det dessutom något lopp med hur mycket folk som helst som jag lyckades hamna mitt i. Jag vet inte vilken distans de sprang men när jag sprang förbi målet stod klockan på nästan 40 minuter så jag kan väl gissa på 7-8 km , eller 5 miles kanske.
Rundan för mig blev ca 7 km lång, väldigt trevligt var det att springa runt där, mycket att titta på och otroligt mycket folk som sysslade med någon form av aktivitet, allt från joggning till baseball och cykling. Antar att det blir väldigt mycket folk på ett och samma ställe om det bara finns en park på hela Manhattan.

Andra löppasset togs på Miami South Beach, det var med väldigt annorlunda, sprang ca 15-20 minuter åt ena hållet och vände sedan. För det mesta var det hårt packat sand men emellanåt blev det mjukare och mycket tyngre. Det kom in ett rejält åskoväder precis när jag sprang där och det är kanke inte det bästa stället man kan vara på just då men det fanns ingenstans att ta vägen, bara att springa fortare. Regnet välkomnades eftersom det var otroligt varmt och då var klockan bara 9 på morgonen. Tror att jag mötte Jennifer Lopez springande där också med 2 bodyguards. Svårt att vara säker, hon hade keps på sig dessutom men efter att ha berättat det på hotellet fick jag reda på att hon brukade springa där på morgonen så det var rätt så stor chans att det kunde vara hon!

Vansbrosimningen

Då var det dags för Vansbrosimningen, klassikergrenen som flest personer är nervösa för men tycker är den enklaste grenen. Som jag skrivit tidigare så är jag ingen simmare men jag kan hålla mig flytande och rör mig framåt i alla fall!

Vi åkte upp en dag innan för att slippa köra samma dag som loppet går, bodde i Dala Floda, 5 mil därifrån hemma hos en dam som sålde hantverk och antikviteter. Skönt att befinna sig i rätt landskap när man vaknar på morgonen i alla fall =) Efter en stadig frukost gav vi oss så iväg, väldigt sammanbitna och nervositeten hade satt igång. Min starttid var inte förrän 14.00 men eftersom alla jag kände startade 12:15 så betalde jag 50 kr för att byta till deras startgrupp, inte för att vi skulle simma tillsammans utan för att de skulle slippa vänta 2 timmar extra på mig. Dessutom var det bara 2 timmars extra nervositet att vänta annars.

Vädret var väl sådär, det ösregnade och man var lite orolig för åskoväder vilket hade kunnat ställa in hela tävlingen men det lyckades sluta regna innan vi skulle börja simma.

Jag valde att starta från strandkanten för att slippa allt bråk i vattnet om platser och ställde mig rätt långt bak. När väl starten gick sprang folk bakom mig och kastade sig i vattnet, själv tog jag det lite lugnt och började så sakta vada ut i vattnet. Jag simmade i mitten av älven för att utnyttja strömmen, småpratade med lite andra långsamma motionärer för att snart bli omsimmad av nästa startgrupp. En man jag simmade med en längre stund fick kramp och stannade till vid en av funktionärsbåtarna så jag fick lämna honom och fortsätta ensam.

Första distansmarkeringen jag hittade var 1000 meter, för att sen bli 1500 meter. Det kändes riktigt bra, inte alls tungt. Efter lite drygt 2000 meter simmar man in i en annan älv och får strömmen mot sig. Det märktes faktiskt rätt rejält att man haft medströms tidigare mend et var inte alls lika jobbigt som när jag tränat i havet. Här simmade folk längs bryggorna på den högra sidan och det blev väldigt trångt i vattnet, fick både armar och bensparkar på sig. Vissa simmade ju ryggsim med och såg inte var de var på väg, en person bredvid mig simmade rakt in i en båt t.ex... Här var det också fler som började känna av kramperna men det fanns mycket funktionärer och sjukvårdare som hjälpt de upp på bryggorna och masserade de så att de kunde fortsätta.

MItt absoluta mål var under 2 timmar och när jag kunde se målklockan insåg jag att det faktiskt var möjligt så jag började spurta..nåja..och lyckades ta mig in i mål på 1:56, fantastiskt nöjd.
Efter det väntade en varm dusch och en rejäl lunch som man gjort sig förtjänt av.

Sammanfattningsvis är jag mycket nöjd med min prestation för att knappt vara simkunnig, det var mycket enklare än jag trodde och säkert det helt klart lättaste under klassikern.
Nu ska jag ta semester ett par veckor och återkommer med nya inlägg när jag är tillbaka, då är det löpträningen inför lidingöloppet som ska påbörjas!!!

Slutfasen av träningen

Jag har inte varit så aktiv den senaste tiden, varken med att träna eller skriva här.
Jag har dock sprungit 3 gånger i pildammsparken där jag bor. Inte några längre sträckor men lite drygt 5 km varje gång i lagom takt.
Har hunnit med att simma en gång till med, 2 km denna gången, helt spegelblankt, vindstilla och lugnt, då är det härligt.

Om liite drygt 2 dygn är det dags för det riktiga provet och lite nervös är man, ve tju inte riktigt vad som väntar. Eftersom jag inte är en fena på att simma heller så är jag lite orolig, speciellt 1 km motströms beroende på hur stark strömmen är.
Har fått tipset att simma i mitten av den första älven för att utnyttja strömmen och hålla till höger i den andra älven för att få så lite motströms som möjligt.
Låter enkelt, vi får väl se!

Friskt vågigt, hälften simmat

Det var ett tag sen våtdräkten var på och simmandet i havet utfördes närmare bestämt 8 dagar sen. Mitt skavsår i nacken hade läkt nu så då var det dags igen. Provade med bodyglide denna gången efter att ha fått tips om vaselin vilket gjorde susen. Simmade i över en timme och inget skav alls, det gav en hopp =)

Igår var det riktigt jobbigt att simma, det var stora vågor, och rätt så strömt i vattnet, inte alls lika strömt som sist men ändå jobbigt. Det är ju inte lika kul att träna då eftersom det går så dåligt men å andra sidan är det ju den träningen som verkligen ger något. 1,6 km blev det på drygt en timme.

Nu har jag fått startnummer till loppet med och startar kl 14.00. Ska se om det finns någon möjlighet att byta tid, vad ska man göra fram till 14.00 annars? De flesta startar ju runt 12 och är i mål innan jag startat. För att se det positivt så är väl duscharna lediga när man kommer i mål i alla fall =)

Tur i bokskogen

Tog en joggingtur i bokskogen på 7 km tillsammans med en kollega direkt efter jobb. Rätt skönt att åka direkt och träna innan man har hunnit hem och varvat ner, när man väl kommer hem är träningen klar.
Eftersom det var längesen jag sprang, mer än 2v, lyckades jag göra mina vanliga misstag. Jag åt en banan precis innan och jag öppnade för starkt. Detta resulterade i intensiv håll efter 1,5 km så jag fick dra ner på tempot lite och hållet släppte 4 km senare. Det är ju rätt kuperat på den där rundan så det är en bra träning inför Lidingöloppet men inte rättvist att jämföra tiderna där mot "vanliga" 7 km. Tiden blev i alla fall 39:30 vilket jag får vara nöjd med tanke på omständigheterna.

Skulle behöva simma lite mer men mitt sår i nacken har inte riktigt läkt än. Det ser ut som ett brännmärke där det bildats en skorpa utanpå, inte alls trevligt, inte konstigt att det gjorde ont. Ska ta mig till apoteket och se vad jag kan hitta där som skulle kunna hjälpa mig.

Motströms

Idag var det riktigt kallt i vattnet, tur det inte finns någon termometer vid bryggorna annars tvivlar jag på att jag hade hoppat i överhuvudtaget!

Vattnet såg lugnt ut, inga vågor som sist så det skulle bli en barnlek denna gången...tji fick vi.
De första 400 meterna gick fantastiskt bra, tänkte att all simträning hade gett resultat. När vi vände sen för att simma tillbaka upptäckte jag varför. Det var väldigt strömt i vattnet idag, det kändes som man stod helt stilla, så det tog en evighet att komma tillbaka. Försökte hitta en sten eller något landmärke för att se att man verkligen rörde sig framåt för det kändes inte så.
Trött var man i slutet men det var nog ett ritigt bra träningspass, totalt blev det 1 km medströms och 1 km motströms på tiden 1:40. Det är nog en usel tid men jag har aldrig simmat så långt innan och jag har aldrig tagit tiden innan så man får väl börja någonstans.

Har märkt att jag börjat få skavsår av våtdräkten i nacken, känns speciellt efteråt när jag duschar, inget skinn kvar, helt röd var jag. Kanske måste tejpa eller något för att förhindra det, bra att komma på sådana här saker när man tränar och inte under loppet i alla fall....=)

Precis när vi kom upp ur vattnet så drog världens åskväder igång...snacka om timing!

MIdsommardopp

Eftersom midsommarfirandet inte kommer igång förrän på eftermiddagen tänkte jag hinna med ett litet simpass i havet under förmiddagen. Det var ännu kallare än sist, 16 grader hörde jag talas om och jag fick med mig en kompis med våtdräkt och en utan våtdräkt...brrr

Simmade på exakt samma ställe som sist och det gick sååå tungt, det var väl inte motströms men motvind och motvågs. Varannan våg slog upp över huvudet på en så man fick i sig en hel del vatten som midsommarsillen kunde trivas i. Kom fram till att det faktiskt är 9 bryggor där och inte 8 som jag trott innan, kunde inte få ihop det med avstånden men det är ju 8 mellanrum mellan bryggorna a 50 m = 400m, enkelt =)

Efter att ha vänt vid sista bryggan gick det mer än dubbelt så snabbt tillbaka kändes det som. Det lustiga var att eftersom man gled med vågorna så märktes det knappt att man rörde sig framåt, var tvungen att ha ett landmärke att följa annars kändes det som man stod helt stilla.

Jag hade bestämt denna gången att simma 2 längder fram och tillbaka och det var inte mycket att be för. Hade jag inte bestämt det innan hade jag helt säkert gått upp ur vattnet efter de första 1000 meterna, därför är det alltid bra att bestämma distansen innan man börjar.

1600 meter blev det alltså totalt, nytt rekord, igen, börjar bli tjatigt att skriva det hela tiden men det det är ju kul att se att sin progress!

Simning

Då har jag bestämt mig, efter att vätternrundan är avklarad ha rjag ju klarat av 25% av en svensk klassiker och kommer fortsätta med de andra grenarna.

Nästa tävling på scemat är Vansbrosimningen och det är den jag är mest orolig för med, har aldrig varit speciellt duktig på att simma och har aldrig simmat längre än 75o meter somjag gjorde för 2 månader sen på badhuset. Problemet är att det går inte att stanna och vila helle rom man skull råka bli trött utan man måste verkligen simma hela sträckan. Jag är iofs orolig över skidåkningen med med alla snören som man måste passera i tid men de tkommer att bli Engelbrektsloppet eller öppet spår om jag klarat av resten av grenarna, Vasaloppet är alldeles för riskfyllt med ett lotteri i första uppförsbacken.

Sagt och gjort, då var det bara att bege sig till affären och köpa en våtdräkt och simglasögon. Clas Ohlson visade sig ha allting till en billig peng, totalt 400 kr, det var längesen sportutrustning var så billig för mig...=)
Jag fick med mig en kompis med och vi begav oss till Sibbarp i Malmö för att prova våra nyinköpta våtdräkter. Fick ett tips att simma där eftersom där är 8 bryggor med 50 meter mellan varje så man kan lätt se hur långt man kommit.

Kändes riktigt bra, simmade 1000 meter totalt vilket är nytt rekord igen...sätter nya rekord varje dag numera känns det som =)
JAg måste bara lära mig att inte spänna nacken så mycket, försökte gå ner med huvudet i vattnet emellanåt för att slappna av i nackmusklerna och då gick det genast bättre. Bäst gick det när jag la ner hela huvudet i vattnet som när man snorklar och bara simma där men man måste upp och andas emellanåt ändå...=)

Det var rikitgt skönt för självförtroendet i alla fall, mycket träning återstår, är 3 1/2 vecka till loppet så det kan nog gå vägen. Det enda jag är orolig för nu är att det är motströms sista km i älven....

Vättern runt del 3

Efter Jönköping började man känna att man cyklat några timmar, det var fortfarande trevligt men man såg nu hur långt det var man skulle. Snacket mellan oss blev mindre och mindre och alla gick in i sitt eget race.
Under en uppförsbacke var det en person som försökte köraom mig på insidan! Jag låg nästan längst ut på högra sidan och det var cyklister och bilar på andra sidan mig men om skulle han. Han lyckades dessutom köra på mig och vi höll båda på att tappa balansen där, jag var mäkta irriterad och skrev j**a idiot till honom, hade vi ramlat hade jag sprungit dit och gett honom en käftsmäll så han får känna att han gjort fel så han tänkte sig för nästa gång, han satte ju faktiskt mitt liv på spel där, kunde mycket väl vinglat till och ramlat framför en av bilarna....Normalt sett ska det mycket till för att jag ska bli så förbannad men detta kändes helt befogat.

Ett par mil senare började jag få ont i vänstra knät och drog ner farten lite, smärtan blev intensivare och jag började trampa med med höger än vänster ben. När jag kom till kontrollen i Hjo skulle jag gå ner för en trappa för att äta den goda lasagnen som det bjöds på där och mitt ben bara vek sig och jag ramlade. Som tur var fick jag tag i ett räcke men det märktes ju att något inte var riktigt bra. Jag gick till sjukvårdstältet där de masserade mig och gav mig liniment. Först var jag rädd att de skulle försöka få mig att bryta p.g.a jag satte knät på spel men de var av inställningen att det är nu vi ska göra vårt jobb och se till att du kan fortsätta en kontroll till. Jag fick ju frågan om jag stretchat ordentligt vid varje depåstopp...stretchat ehh ska man inte göra det efter träningen....=)

Jag lyckades fortsätta till nästa kontroll som var vid 21 mil i Karlsborg till nästa sjukvårdstält. På denna tiden hade båda knäna börjat strula och jag havde väldigt ont men nu var det "bara" 9 mil kvar. Efter att ha stretchat, fått massage , liniment och en stödstrumpa kunde jag fortsätta ännu en kontroll. Stannade och stretchade där med och sa till mina vänner at tlämna mig jag bara sinkade de. När jag skulle sätta mig på cykeln igen och trycka fast skorna i pedalerna gick de tinte längre, jag hade så ont att jag inte kunde lägga något tryck alls neråt. På något sätt lyckades jag komma fast men jag var osäker på om jag skulle lyckas igen och ville inte ta risken att stanna igen. Alltså var jag tvungen att cykla de sista 7 milen helt utan stopp, dessutom kunde jag inte trampa neråt alls nu och då är det svårt att cykla, som tur var kunde jag fortfarande dra uppåt så framåt rörde jag mig, dock inte så snabbt.

JAg var så jäkla förbannad på mina knän och smärtan men jag skulle ta mig i mål, 7 mil är ju ingenting jämfört med sträckan jag hade tillryggalagt redan. Sista biten var dessutom den mest kuperade, det var den ena uppförsbacken efter den andra, på något lustigt sätt lyckades jag fortfarande cykla om folk i uppförsbackarna helt utan att kunna trampa neråt på pedalerna. Man märkte ju verkligen att de flesta var riktigt slitna nu. Jag had elite vatten i en flaska kvar och hittade en energikicks gel i fickan som jag tog. Var hungrig och törstig men jag vågade som sagt inte stanna. De sista milen satt det folk och hejade och klappade och det räckte för att man skulle få den lilla energi som krävdes, hela vägen in i mål.
Det var en fantastisk känsla att rulla in över mållinjen längs vägen som var knatad av flera 1000 åskådare som applåderade, inte bara för mig då, veta att man lyckats klara av världens största cykellopp trots alla problem, smärtor och motivationsbrister, men jag fixade det, fick en medalj som bevisade det t.o.m!

Loppet delade jag in i 3 sinnesstämningar, de första 10 milen var allt kul, det här kan jag göra varje år o.s.v.
Nästa 10 mil började man bli rätt så less, ont, tråkigt.
De sista 10 milen, Varför gör jag det här, varför varför, hata cyklar, ska sälja cykeln direkt efteråt...

Jag mötte mina kompisar vid mållinjen och vi gick och tog en öl och firade segern, ingen var speciellt intresserad av att prata cykling eller att prata överhuvudtaget faktiskt, men att bara sitta ner och inte behöva trampa var en belöning så det räckte!

Vättern runt del 2

Den första biten var så trevlig, var väldigt positiv till allt, fantastisk upplevelse att se så många cyklister i mörkret, riktig häftig upplevelse måste jag säga. Det var ju en och annan lampa med så man såg Vättern och hur ytan glimmade i mörkret. Det här tänkte jag att man kunde göra till tradition varje år så trevligt det var, då hade jag inte kommit första milen ens...

Eftersom det var helt mörkt så kunde jag inte se min cykeldator och veta hur snabbt vi cyklade men efter att ha hamnat i en klunga som gick hyfsat snabbt i fick jag reda på aatt de cyklade i 35 km/h alltså mycket snabbare än mitt normala tempo. Inann va rju 30 snabbt och snittade kanske på 27 så det här tempot skulle nog inte vara så länge. Vi släppte de och hittade en lite lugnare klunga där de låg i 27 km/h lyckades jag se när vi passerade en lampa.

Det här med klungkörning var relativt nytt för oss alla 3, man ska ju ligga väldigt tätt bakom varandra, max 50 cm för att inte få vinden själv. Som tur var låg jag inte precis bakom vilket räddade mig när han körde in i cyklisten framför. Rent instinktivt försökte jag fotbromsa, efter att ha haft fotbromsade cyklar hela livet men det gick inte så bra, jag lyckades göra en undanmanöver och missade den fallna cyklisten med 5 cm till godo. Hade jag kraschat där hade racet troligtvis varit över för min del eftersom jag hade en hel hög med cyklister bakom mig och det inte fanns någon annanstans att ta vägen. Vill inte ens fundera över vad som kunnat hända, jag tittade bakåt och såg att han reste på sig i alla fall och någon annan stannade där så jag fortsatte.

Redan 1 mil senare höll nästa olycka på att hända när killen framför mig tappade sin vattenflaska , som tur var studsade den bort men hade jag kört på den hade det blivit en riktig praktvurpa...Man hann börja fundera på hur farlig den här sporten är, med 1 olycka och ett tillbud innan de första 5 milen, vad kan mer hända?

Strax därefter dök första depån upp där det bjöds på bullar, blåbärssoppa, saltgurka och honungsvatten. Träffade på en annan kollega där med som slog föle med oss därifrån eftersom han cyklade ensam. Det var väldigt skönt att gå av cykel med fastän vi "bara" cyklat 5 mil. Det blev väl en 10-15 minuters total stopptid och när det var dags att cykla vidare hade det ljusnat så pass mycket att man kunde släcka lamporna.
Resten av biten, ner till Jönköping gick smärtfritt, någon liten uppförsbacke men inga större problem. I jönköping hade de denna natten världens största korvkiosk inne i Elmia hallen där vi kunde äta oss mätta. När vi var där tittade jag på klockan och den visade då 6, härlig frukost det där =)

Vättern runt del 1

Då var det då äntligen? dags för den stora utmaningen, att cykla 30 mil runt vättern. Vi körde upp under fredag efterlunch så man han jobba några timmar ändå. Logistiken var löst genom att vi tog min bil och bodde hos min kollegas bror i Motala, kunde inte varit bättre löst faktiskt.

Väl i Motala så infann sig en viss stress, var orolig för belysning, reflexer, var startplatsen låg m.m. Efter att ha hämtat nummerlappen och köpt lampor så blev jag osäker på om lampan räckte som reflex med så jag frågade en funktionär som gick och frågade några andra och gav mig svaret att de vill gärna att man har det men om amn inte har det så går det nog bra ändå....
Problemet var inte att jag var för snål för att köpa reflexer utan att jag hade ingenstans att fästa de riktigt...Till sist struntade jag i det och försökte tejpa fast lamporna direkt på cykeln eftersom hållaren inte gick att fästa någonstans p.g.a mitt tejpade styre.

Ett annat osäkerhetsmoment var klädseln och vädret, vad och hur mycket? Enligt vädertjänsten på yr.no skulle det regna lite i Jönköping men enligt min meterologkompis skulle det troligtvis inte regna, kanske någon enstaka skur men troligtvis inte. Om man blir blöt efter 10 mil är det rätt jobbigt. Hade köpt på mig ett par skovärmare på biltema som även skyddade mot väta samt tagit med mig ett par extra handskar att ha utanpå cykelhandskarna av samma anledning.
Vaselin hade man fått tips om med så det var väl inget att förlora på att prova det, inget man brukar smörja in sig med men med facit i hand var det helt rätt beslut =)

Eftersom min start var 01.34 tänkte jag att det skulle gå att sova någon timme inann start, förberedde så mycket som möjligt och gick o la mig strax efter 10.

12.15 ringde alarmet så jag kan teoretiskt ha lyckats få 2 timmars sömn, kände mig inte direkt cykelsugen när jag tittade ut, det hade i alla fall slutat regna! Klädde på mig cykelutrustningen och gick ner för att äta lite frukost, eller vad man äter kl 12 på natten. Hade 2 kompisar till som sov där som inte heller hittade i Motala så vi cyklade iväg ner till starten, lite nervösa och osäkra på vad som väntade oss där.

Väl vid starten hade de ljuskontroll, ingen av oss hade reflexer så vi tände lamporna och gick väldigt snabbt igenom kontrollen sen kändes det som att det var dags direkt, nedräkningen började och vi gav oss iväg tillsammans med 70 andra glada hoppfulla cyklister i vår grupp!

Vilodag

Det var som sagt tänkt att jag skulle vila tiden fram till vätternrundan men ett litet löppass kan man ju alltid lägga in. Hade en kollega som jag sprungit med förr så vi tog en runda i bokskogen direkt efter jobbet. Jag va rlite orolig eftersom jag fått ont i ryggen tidigare när jag sprungit men varit hos Naprapat sedan dess men det gick förvånansvärt bra. Det är väldig kuperad terräng där men lyckades hålla 5.30 tempo i 7 km utan att få problem med domnande fötter, håll, magknip eller ryggont.
Ska till naprapaten idag igen så vi får se vad ha säger denna gången!

Nu ska jag bara vila i alla fall =)

Nyttt långpass

Jag tänkte vila veckan efter ringsjön runt men jag kände att jag ville vila innan vättern runt med så därför var jag tvungen att lägga in ett nytt långpass. Det blev en runda söderut, till Höllviken och sedan mot Trelleborg och Vellinge, totalt 8,2 mil. Kändes hur enkelt som helst, utrustningen funkade bra, jag fick inte ont någonstans, vädret var toppen och fåglarna kvittrade!
Då har man cyklat över 20 mil på en vecka, det får ändå räknas som rätt bra, totalt sett blev det "bara" ca 85 miL!

Ringsjön runt

Satte nytt rekord under lördagen då ringsjön runt gick av stapeln, både i distans och hastighet. De första 9 milen gick på en snitthastighet av 29 km/h. Efter det var det bara uppåt och motvind så hastigheten drogs ner till 27 km/h. Ändå en fantastisk bra tid för mig vilket bådar gott för vättern rundan.

Det var tyvärr ingen speciellt kul runda att cykla, de första 6 milen var rätt ok förutom en bit längs E22an, efter det slutade de flesta så när de gick i mål hade man själv halva loppet kvar, lite knäckande faktiskt.

Det var väldigt blandat med nivåerna i detta lopp, fanns en hel del skolklasser som had euppmärksamheten på annat än sina medtrafikanter och jag såg 4 olyckor varav jag var inblandad i en själv men det slutade bra.
En annan person blev påkörd av en hästtransport på vägen med backspegeln. Hon saktade in efteråt och pratade med mig och berättade att hon kört på någon men int ekunde stanna. Till sist så stannade hon vid en gård och hon berättade att det var 2 cyklister som låg i bredd, hon tutade men de låg kvar och sen la hon sig på tutan, hon kunde inte bromsa menade hon på eftersom det var en häst i bilen så hon körde helt enklet på cyklisten!
Hon var uppenbart chockad och gav oss nummer till henne om cyklisten ville ha tag på henne men under tiden vi stod och pratade kom där en person i full fart cyklande, skrikande, svärande något om att hon inte borde ha körkort så vi räknade ut att det var han och att han klarade sig bra.

Resten av loppet flöt på utan större incidenter och inte fick jag onte någonstans heller, inte osm efter slottsrundan tex...som sagt det bådar gott =)

Blodomloppet

Nu fick det vara nog med vilandet, har sprungit en gång sedan göteborgsvarvet bara, inte cyklat , inte tränat någonting, börjat slöat till ordentligt. Då är det bra att ha lite events inplanerade, blodomloppet 10 km var det denna gången.

Jag har sprungit blodomloppet 1 gång tidigare, kommer ihåg jag tyckte det var jättejobbigt men nu har jag ju kommit i bättre form sedan dess.
Det hela började bra, stod rätt långt bak i starten så det fanns folk att springa om hela tiden, höll ett skapligt tempo kändes det som, tyvärr fanns det inga kilometerskyltar i början som jag såg att se så jag vet inte vilken hastighet jag höll.

Efter 3-4 km så började de vanliga problemen igen, började med smärta i mellangärdet som sedan flyttade sig ut till sidan, vanlig håll fast mycket värre kändes det som. Tvingade mig fram till första vätskekontrollen vid 5 km och gick i ca 2 minuter där, så det släppte lite men fortfarande väldigt ont.
Har ju fått lite rutin på det här nu och det är bara när jag andas in det gör ont så jag försökte andas så lite som möjligt. Smärtan flyttade sig sedan bak i ryggen och jag började få svårt att andas igen, fick gå ett par minuter till vid nästa vätskekontroll efter 8 km, efter det var det bara att härda ut.

Vid 9 km skylten hade jag så ont så jag ville bara sluta men istället så spurtade jag den sista biten. Det visade sig att den sista km var mycket längre än 1000 m, för jag sprang mycket snabbare än tidigare och ändå tog den 7 minuter...kan visst inte räkna med att skyltarna stämmer till 100%.

Min sluttid blev 57:30 vilket är ett nytt personligt rekord men om jag hade sluppit gå 4-5 minuter så hade jag klarat av att komma under den åtråvärda 55 minutersgränsen.

Efter loppet hade vi picknick och 30 minuter senare var all smärta borta, men nu ska jag gå till en naprapat för att se om jag har något ryggproblem, en kota som ligger fel eller något kanske för det är verkligen inget roligt att springa under de här omständigheterna.Nu är det vila som gäller och sedan ringsjön runt 120 km på Lördag!

Ny taktik

Efter helgens långlopp och smärta hade jag vilat ut tillräckligt trodde jag och tänkte ge mig ut och springa. Tyvärr hade jag tvättdag samtidigt och alla löparkläder var i tvättmaskinen så jag blev tvungen att springa i något annat än normalt.

2 saker tänkte jag prova på under det här passet, först och främst ville jag veta att ryggontet var en engångsföreteelse så jag inte har problem med någon kota som ligger fel eller något. Det andra var att jag ville prova att springa lite snabbare för att se vilken tid jag kan komma ner på 1 km utan att ta ut mig.

Det blev väl en halvlyckad dag, första km klarade jag av på 4:50 andra, andra på 5 minuter därefter fick jag håll och drog ner på tempot, efter ytterligare en km hade jag fått ont i min ena benhinna och jag fick faktiskt gå en liten stund. Efter det växlade jag med att springa och gå, det lustigaavar att det tog ungefär lika lång tid som när jag springer hela varvet i långsammare tempo men jag var inte alls trött i slutet eftersom jag återhämtade mig när jag gick. Ska försöka börja med riktig intervallträning senare, men först är det vätternrundan som måste tränas inför, all ledig tid ska gå till cyklingen, blev bara ett löppass för att cykel är inlämnad på service!

Göteborgsvarvet 17 Maj

Då var det dags för mandomsprovet, eller något i den stilen. Min kollega som skulle köra upp hade drabbats av halsfluss så jag fick ta tåget upp med SJ event. Var rätt bra ändå, fick pastasallad och massage på vägen upp och rätt bekvämt att åka tåg.

Väl i gbg började man inse hur stort göteborgsvavet är för staden, det var folk överallt, bara på området fanns det 45000 motionärer men allting sköttes väldigt bra av organisatörerna.
Lyckades få i mig 2 rågbullar och 2 bananer samt dricka en massa vatten(sprang nog på toaletten 5 gånger) inan startskottet gick.

Tempot i början var väldigt lugnt, försökte att inte sicksacka alltför mycket för att komma framåt men ville inte springa för långsamt. Jag höll 5.30 tempo enligt min pulsklocka vilket jag var väldigt nöjd över. Precis innan första bron efter 4 km(tror det är Älvsborgsbron började då problemen. Jag fick väldigt ont i magen, krampaktigt, efter det så spred sig smärtan till ryggen och framför allt njurarna. Varje andetag jag drog kändes som knivar i bröstet, blev riktigt orolig över att jag höll på att få en hjärtattack eller något så jag var tvungen att stanna och gå lite och till sist släppte det.
Har ingen förklaring på vad det kan ha varit, 4 km har jag ju sprungit massa gånger så det var inte distansen eller hastigheten som påverkat, möjligtvis kost och dryck innan men det låter ändå konstigt. Jag lyckades komma igång med joggandet och koncentrerade mig på folket och omgivningen istället, för vilken folkfest det var, överallt stod folk i alla åldrar och hejade på oss, nästan varje km fanns det ett band som spelade , ibland en orkester ibland en hel scen med ordentliga ljudanläggningar. Vissa satt i solstolar och drack kalla öl och vinkade och hejade, från balkongerna stod folk och sjöng, mycket pensionärer faktiskt.

Efter ytterligare några km kom smärtan tilbaka igen och jag fick dra ner på tempot igen, bestämde mig för att stanna vid varje vattenkontroll, ungefär varannan km och gå i 30 sekunder och få i mig lite vätska. Så höll det på resten av loppet, fick gå uppför nästa bro med, vilket inte gick mycket långsammare än de som joggade där i snigelfart i och för sig men det kändes ändå surt att gå. Vid avenyn kom jag på ett knep eftersom det bara gjorde ont när jag andades in så försökte jag springa så långt som möjligt och bara andas ut, därefter tog jag ett litet litet andetag in och sprang vidare, när jag bara hade 4 km kvar så fanns det inte i min värld att bryta loppet, i mål skulle jag. Har aldrig känt mig så fräsch heller utan hade massa krafter kvar så hade jag inte haft ont hade jag kunnat springa mycket snabbare men nu fick jag ju dra ner på tempot en hel del.
Trots min låga hastighet sprang jag om väldigt mycket folk i slutet och la in en riktig spurt de sista 500 meterna. De sista 100 meterna var det faktiskt folk som gick, hur trött man än är så borde man i alla fall kunna jogga in i målet tycker jag!
Sluttiden blev 2:09, vilket inte är en fantastisk tid men jag får vara nöjd med att ha genomfört min första halvmara, första 10 km sprang jag på 57 minuter så hade jag hållt det tempot hade jag klarat mig under 2 timmar som var mitt yttersta mål. Som sagt så hade jag massa krafter kvar, för bara ett halvår sen hade jag nog ramlat ihop i en hög i målet men nu stannade jag inte ens, jag bara gick vidare och hämtade mina grejer , åt en banan och gick och duschade, inte ens andfådd så visst har träningen gett resultat!

Allt som allt en bra dag, hoppas bara jag aldrig får känna den smärtan igen, har redan bestämt mig att springa nästa år igen =)

Sista passet innan GBG

Nu är det bara löpning som gäller, får ta cyklingen efter helgen, springa en halvmara är inget man bara gör sådär utan man får träna lite i alla fall. Benen kändes tunga på måndagen efter att ha gått en grundkurs i Lindy Hop dans, -20 tals swing hela helgen men det fanns ingen tid att skjuta på träningen.

Hade bestämt med en kollega att springa direkt efter jobbet så vi körde till bokskogen där jag aldrig sprungit tidigare. Det var en helt annan terräng där, väldigt branta och långa backar. Vi tog 7 km spåret och det flöt på rätt bra tyckte jag de första kilometrarna. Fick reda på att jag är väldigt stark i uppförsbackarna men att jag håller igen i nedförsbackarna och därmed tappar fart, ska alltså träna på att springa nedför, inte uppför, känns lite bakvänt men det är svårt att hitta en backe man bara kan springa nedför utan att först springa uppför den.....

Fick problem med min fot efter 5 km tyvärr, den domnade bort helt, detta har hänt en gång tidigare och orsaken då var att jag hade snört de för hårt, riktigt irriterande är det men jag kämpade på de sista 2 km innan jag kunde ta av mig skorna igen.
38, 30 kom jag in på vilket var exakt 5.30 minuters tempo så det känns som jag börjar hitta tilbaka, eller det är ju nytt rekord t.o.m.
Nu ska resten av veckan bestå av vila tänkte jag men vi får väl se...=)

Springa i solsken

Tänkte satsa på löpningen nu helt inann helgens tävling och gav mig ut och sprang med 2 kompisar i fredags i gassande solsken. Normalt gillar jag att springa när det är lite svalare men göteborgsvarvet går ju mitt på dagen t.ex så det är lika bra att vänja sig. Insåg att jag inte har några löparshorts utan fick springa i mina vanliga långbyxor och det blev sååå vaaaaarmt.

Svetten verkligen rann, smakade salt och det sved i ögonen. Tanken var att vi skulle springa 2 x 5 km men när vi kommit runt första varvet var jag så törstig så jag fick gå iväg och dricka lite, efter det så var benen väldigt tunga så det blev halva varvet istället, alltid något.

Tiden de första 5 km var riktigt bra, för mig i alla fall. 27, 5 min jämfört med de vanliga 30 mnuterna, vilket gav en medelhastighet på 5,30 istället för 6. Ska bli spännande att se hur det är att springa på vanlig platt mark istället för terräng!

Tillbaka med träningen

Har varit dåligt med träning den senaste tiden, har haft väldigt mycket att göra och har känt mig rätt trött och hängig. Om det är beroende på att jag tränat för mycket eller för lite vet jag inte men man tappar snabbt motivationen.

I Fredags var jag följdaktligen tvungen att ge mig ut och springa en liten runda, och det blev verkligen en liiiiten runda. Cyklade med en kompis till spåret och sprang 5 km, sen var jag rätt nöjd. Kändes inte alls bra, ingen ork, ont i kroppen och dålig motivation.En bidragande orsak var att jag sprang innan jag åt frukost eftersom jag lätt får håll annars, tyvärr medförde det att jag inte hade någon energi i kroppen alls.Jaja, det kommer fler tillfällen, det viktigaste var att jag bröt den negativa spiralen och faktiskt gav mig ut och sprang!

Något som däremot gick riktigt bra var cykelturen i söndags. Jag testade för första gången att bara ha mina korta cykelbyxor och en cykeltröja fast jag hade en t-shirt under för säkerthets skull, lättare att ta av sig än på sig. Vädret var fantastiskt, nästan vindstilla och kroppen kändes verkligen i form.

Cyklade från Malmö - Lomma - Löddeköpinge - Barsebäck, stannade i Barsebäckshamn för att ta en liten paus och äta en banan. Riktigt trevligt ställe, hade aldrig varit där tidigare, mycket man får se när man cyklar. Hemvägen blev via Kävlinge - Furulund - Åkarp - Arlöv, totalt 80 km.

Riktigt nöjd var jag, har kommit på att jag lägger för mycket vikt på armarna när jag cyklar och det är därför jag får ont i skuldrorna, provade att vika armarna för att kunna slappna av och det gick mycket bättre. Blev knappt trött av den lilla rundan som var rätt så plan iofs men ändå. Bra för självförtroendet att kunna cykla en långrunda utan problem, ca 3 timmar tog det allt som allt.

Delmål uppfyllt, 50 cykelmil avklarade

Hade känt mig så extremt trött och hängig hela veckan men kände att jag ville ut och prova mina nya skor i fredags ändå. Var lite halvduggigt, perfekt väder att springa i för mig eftersom man svalkas hela tiden, hellre regn än solsken får jag säga. Rundan gick rätt hyfsat, jag vet ju inte exakt hur långt det är jag springer men det gick 5 minuter snabbare än sist i alla fall =) Ska försöka mäta upp sträckan nu när jag har dator på cykeln så jag kan mäta distansen.

Det blev ingen mer träning under helgen mer än en cykeltur ner till bikepro där jag skaffade en cykeltröja, cykelhandskar, sommarvarianten, lite olja att smörja kedjan med samt ett multiverktyg med insexnycklar för att kunna göra mnödvändiga justeringar på cykeln. Nu har jag allt...men det har jag ju sagt förr..=)

Ska ta och lämna in cykeln på service och få hjälp med sittställningar med tänkte jag, får ju otroligt ont i vänster skuldra när jag cyklar, direkt när jag slutar så försvinner det, verkar som om jag spänner mig omedvetet.

Var ute en kortare tur igår, gick sådär, det blev nästan samma runda som sist, alltså söderut, alla rödljus inne i Malmö drar bort flytet och medelhastigheten sänks hela tiden vilket är frustrerande. Det blev 4,5 mil till sist ändå och mitt delmål på 50 mil är nu uppfyllt!

Insekter

Efter helgens lång pass var jag tvungen att ta en lite kortare runda, för att känna hur kroppen mådde. Antingen så var det kraftig motvind eller så var jag tröttare än vad jag trodde för långsamt gick det. Cyklade i under 25 km/h tempo första delen men kom upp i mellan 30 och 40 på hemvägen så lite gjorde ju vinden ändå eller så var det att jag hade hemlängtan.
Testade att sänka sadel lite för att få en annan vinkel och se om jag fick mindre ont i svänster skuldra och i ryggen denna gången, det verkade som att blev lite bättre i alla fall alltid något.

Cyklade söderut för en gångs skull, Limhamn, Bunkeflo, Klagshamn och vidare ner till Vellinge där vi vände. Märkte när man cyklade nära stranden att det var otroligt mycket insekter, det var helt overkligt så många som man kände när man cyklade snabbt där, öppnade man munnen så fick man direkt in en hel hög med olika insekter, riktigt vidrigt var det.

Lyckades vurpa ännu en gång med igår, min kompis svängde ut framför mig och jag gjorde en stilig undanmanöver men tyvärr glömde jag att jag satt fast med ena foten, fick övervikt och ramlade omkull, slog i armbågen rätt rejält men cykeln klarade sig i alla fall =)

Cykeln behöver nog ändå få sig en service, kedjan är helt torr och växlarna rasslar så det är nästa projekt att ta tag i. 5,5 mil blev det på lite drygt 2 timmar till slut!

Tröttheten tog ut sin rätt

Efter helgens prövningar kände jag mig förvånansvärt pigg men skenet bedrog. Jag försökte att sova ut länge under både måndagen och tisdagen men jag vaknade tidigt ändå så jag trodde att jag var tillräckligt utvilad. Igår då när jag normalt har TKD träning kände jag att kroppen inte orkade och beslutade mig att skippa träningen. Detta var ett stort beslut eftersom jag aldrig har hoppat över en träning för att jag känner mig trött eller sliten eller omotiverad men man ska ju lyssna på sin kropp

Tur var väl det, jag tänkte gå in i sovrummet och hämta ut täcket och lägga mig i soffan och se Simpsons kl 8 men jag kom aldrig tillbaka till TV:n. Måste ha somnat någon gång inann 8 och vaknade lagom pigg och utvilad strax innan sju morgonen efter, alltså sov jag nästan 11 timmar!! Helt otroligt och så sägs det att man inte kan ta igen sömn, jag tror det var precis vad jag gjorde.

Nu är jag pigg och utvilad i alla fall och ser fram emot nya utmaningar denna veckan, bl.a skulle jag vilja nå den magiska gränsen på 50 mil med min cykel, ligger på 40 mil nu totalt så ingenting är omöjligt!

Skåne är fan inte platt!

Då var det dags för slottsrundan det första riktiga långpasset för säsongen och för mig någonsin. Vädret var fantastiskt, en riktigt härlig vårdag där fåglarna kvittrade ,solen sken och vitsipporna blommade och dagen kunde inte ha utnyttjats bättre än att sitta på en cykel i 5 timmmar. Det var runt 100 personer som dök upp, rätt häftigt att se så mycket folk, detta är ju bara en liten runda, ingen tävling men de flesta seriösa cyklister i Skåne verkade ha tagit sig dit, en del mer seriösa cyklade dessutom dit istället för att köra bil.

Tanken var att vi skulle cykla i 3 olika grupper, 25km/h, 30km/h och +30km/h men när vi startade drog alla bara iväg i ett rasande tempo, tror inte jag låg under 30 km/h en enda gång de första 2 milen, vi var 4 st som skulle hålla ihop i början men det var svårt, bara att vända på huvudet och titta längre bak än 1 person är svårt när man cyklar så snabbt så vi tappade bort varandra. Efter 2 mil drog klungan ifrån oss och jag och en kompis fortsatte cykla själva en bit. Tyvärr kunde vi inte vägen så vårt mål var att inte släppa de andra ur sikte vilket vi lyckades med emellanåt. Efter 4mil fanns det en rejäl backe, Slimmingebacken som var fruktansvärt jobbig, jag fick reda på senare att det var Romeleåsen vi cyklade över... Efter den så gav min kompis upp, fast han hade fortfarande 2 mil kvar till startpunkten att cykla...

Jag fortsatte helt ensam en bit, för att bryta loppet fanns inte i min värld, klarar jag inte 12 mil klarar jag inte 30 mil. Fick ta hela vinden själv, bättre träning tänkte jag för att hålla de positiva tankarna framme, tittade på omgivningen som var väldigt vacker och lät trampandet bara rulla på.. Tyvärr hade jag ingen aning om vägen längre, hade en karta som jag försökte följa men det var inte helt lätt. Eftersom jag har cykeldator så tänkte jag att jag kan ju cykla 12 mil och sen ringer jag min kompis som kan komma och hämta mig med bilen var jag än befinner mig, lika bra träning för mig oavsett vilken väg jag cyklar.

Vid en T korsning tänkte jag precis svänga vänster när någon bakom mig skriker, sväng till höger. Tur var ju det annars vet jag inte var jag hade hamnat, jag väntade in mannen som skrek och vi gjorde sällskap efter det. Han hade bara tänkt cykla 9 mil först men när vi kom dit så bestämde han sig att fortsätta de sista 3 milen med mig. Det blev mycket cykelsnack, speciellt vättern rundan eftersom han hade cyklat den 2 gånger tidigare och skulle cykla detta året igen, fick en del tips och saker att tänka på.

Vi lyckades alltså komma runt alla 12 milen, kom allra sist in på parkeringsplatsen där vi startade, fanns bara 3 bilar kvar, då hade i.o.fs många brutit innan så jag var fantastiskt nöjd med min prestation. Tiden bleb 4h 53 minuter och medelhastigheten 23.85km/h vilket inte är jättebra men jag var ändå nöjd, det fansnju många långa sega uppförsbackar som drog ner tempot rejält. Att cykla 12 mil är inget svårt,om vägen är rak, det är ju den kuperade terrängen som gör det jobbigt.

Var helt slut efteråt, hade fruktansvärt ont i ryggen, när jag andades djupt smärtade det väldigt, blir kanske så när man sitter i den ställningen många timmar i sträck. Häcken fick självklart mycket stryk med, var tvungen att gå av cykeln var 3e mil i slutet för att det gjorde för ont, men det ska ju härdas.

Allt som allt var det ett väldigt trevligt arrangemang, jag var dock besviken på att de utlovade hastighetsgrupperna inte existerade utan var man fick klara sig själv men så blir det kanske om det inte är någon riktig organisatör som står bakom.
Nu har jag 40 cykel mil i benen med knappt 2 månader kvar till Vätternrundan!!

Vilovecka

Jag har hört att man ibland ska lägga till en vilovecka, alltså inte en vecka utan träning men en där man tar det lite lugnare. Har varit lite småkrasslig och motivationen har inte varit på topp så det blev en vilovecka nu.

Har kört 2 Taekwondopass a 90 minuter, vilket verkligen inte är vila men däremellan har jag tagit det lugnt.

Fick tips om en organiserad cykelrunda imorgon lördag, slottsrundan heter den och går Veberöd -Björnstorp - Häckeberga - Svaneholm - Slimminge - Blentarp - Veberöd - Vomb - Övedskloster - Bjørka - Ilstorp - Søvde - Snogeholm - Blentarp - Kulturens Östarp.
Totalt blir det 12 mil men det finns möjlighet att hoppa av 2 gånger om det skulle vara för tufft. Min förhoppning är att kunna cykla hela rundan, får kanske ta med sig något att äta för det blir många timmar på cykel, ska i alla fall sätta nytt distansrekord, det nuvarande ligger på 5,5 mil.

Nu när det fina vädret har kommit skulle jag behöva lite ny utrustning, en cykeltröja och handskar står överst på vill-ha listan, ska se om jag hinner fixa det idag så jag kan testa allt imorgon!

Skrivandet ur fas

Det känns som jag kommit helt ur fas med skrivandet just nu, jag tränar lika mycket som tidigare, om inte mer men jag orkar inte skriva direkt efter träningspassen, alltså skriver jag oftast om mitt förrförra pass varje gång jag skriver. Som idag är det Måndag och jag har inte ens hunnit skriva om Fredagen...
Jag ska försöka åtgärda detta med en gång och komma i fas nu, ni är ju ändå några stycken som följer min blogg, ca 20 unika besökare om dagen, undarar vilka ni är =)

I alla fall...I fredags höll jag på att skippa träningen efter jobbet eftersom jag var så trött, skulle iväg på en lägenhetsvisning kl 6 med så det var rätt dåligt med tid, ingen av mina vänner skulle springa heller så motivationen var inte på topp direkt. Dessutom blåste det rätt rejält men jag kände att göteborgsvarvet närmar sig med stormsteg(5v kvar) och jag behöver få in en del löpträning så jag lyckades snöra på min skorna och springa ut lite drygt en timme. Efter 10 minuter var jag rätt trött på att springa, det blåste för mycket och det kändes som man stod helt stilla, försökte tänka positivt om att det blir medvind hemåt och lyckades fortsätta, sprang om några cyklister som kämpade i motvinden med..=) När jag var klar med rundan så kändes det som om jag utan problem skulle kunna springa 5 km till, jag hade dock inte tid med det eftersom jag hade en tid att passa. För att springa mer än en timme skulle jag behöva en vätskekontroll eller ett vätskebälte med, kanske fler prylar att inhandla =)

Under söndagen blev det en liten cykeltur, allt under 5 mil räknas som en kortare tur numera, snacka om att man fått ett annat perspektiv på distanser! Det var lite segt eftersom jag var på 30årsfest dagen innan och det blev både för mycket alkohol och för lite sömn men det var riktigt skönt att komma ut en runda ändå. Det blev en av de vanliga rundorna här nere, jag börjar hitta nu lagom till jag får min cykelkarta som turistbyrån påstås ha skickat nu =) Det blåste en hel del med så stundtals var jag nere i 20 km/h, har upptäckt en liten finess på min cykeldator som berättar om jag höjer eller sänker medelhastigheten för tillfället, den kan vara bra ibland men just nu stressade den bara, en pil neråt betyder att man får ta och trampa på lite extra, nu är ju tanken att man ska ha samma varvtal per minut hela tiden men vad gör man när man ligger i lägsta växeln och det känns som man står still(20 km/h) går ju inte att växla ner längre....

Djur och natur

Under de 3 senaste veckorna har jag ju varit ute och cyklat 2 gånger/ vecka och visst ser man mycket. I måndags var vi verkligen ute på landet, väldigt trevliga vägar med små gårdar som dyker upp mellan backarna.

Har under mina cykelstrapatser fått bromsa eller väja för följande djur...hästar, alltid, men än så länge har de ryttare på sig =). Rådjur, en hel flock kom utspringande framför cykeln vilket är lite jobbigt om man kör i 30 km/h, behövde inte tvärnita men fick bromsa rätt kraftigt ändå. Ett lamm kom springande längs vägkanten sist, hade nog rymt från gården i närheten, ankor står det på vägen ibland, de är rätt så envisa och kan vägra flytta sig, speciellt jobbigt när man har en mötande bil samtidigt som man ska om ankan...=)

Jag tänkte beställa en cykelkarta över Skånes vägar, det finns 2 stycken, en över norra och en över södra skåne. Hittade den till försäljning på skånes turistbyrå, valde att köpa den och betala med kreditkort. När betalningen var gjord fick jag följande meddelande: "Beställning ej genomförd, pengar är dragna från ditt konto men order kunde ej läggas."

Sånt här gör en ju förbannad, de kan ju inte dra pengarna innan ordern är lagd, nu har jag i alla fall hållt på och strulat med de och de ska skicka min karta snart så jag kan se var jag yrar runt i skåne! =)

Äntligen i fas!

Hade tänkt cykla med en cykelklubb i Malmö under söndagen men de gav sig av alldeles för tidigt så jag stannade hemma och sov istället. Efter innebandyn blev det käk samt en del öl så jag kände att jag behövde sova ut rätt rejält och kanske t.o.m vila under förmiddagen. Mina vanliga cykelkompisar var upptagna med andra saker, fixa båtar, simma, flytta så jag hade fått ge mig iväg helt ensam lite senare isåfall. Nu har jag ju skaffat en cykelväska med extra slang och verktyg att byta ut den med så möjligheten finns faktiskt, däremot är det kanske inte så skoj att cykla ensam.

Helt oväntat så ringer min kompis som precis simmat och frågar om vi ska ge oss ut, jag övervägde det bara i en sekund sen var jag ombytt och reda på nolltid. Var en rätt så trevlig dag, lite vind men inte så farligt och regenet höll sig borta hela tiden trots en del hotfulla moln när vi befann oss längst bort från Malmö. Blev en rejäl runda(för mig i alla fall) ungefär rutten, Lund, Staffanstorp, Klågerup, Torup, Svedala, Husie och hem. 5,5 mil totalt på lite drygt 2 timmar.

Äntligen ligger jag i fas med träningsprogrammet inför vätternrundan, har cyklat lite drygt 18 mil nu så om jag fortsätter i den här takten ska jag klara av att nå upp till 100 mil innan andra veckan i Juni. Dessutom cyklade vi förbi den hemska backen utanför Klågerup igen, denna gången hade jag inte motvind så det gick mycket lättare, dock var det fortfarande väldigt tungt. Där var en annan glad cyklist som tränade i backen, han cyklade upp och ner flera gånger, blev trött bara av att se på honom.

Har hittat lite lopp på minst 10 mil nu under Maj med, lägger upp de i min länklista här vid sidan för snabb åtkomst och om någon annan kanske ska cykla de?

Innebandy

Har egentligen inte hänt så mycket nytt på träningsfronten utan det flyter på, körde ett Taekwondopass i tordags och ett löp-pass i fredags. Hade ingen att springa med och var supertrött efter jobbet och funderade på att lägga mig i soffan framför tv:n, ta en tupplur eller en löprunda. Det blev ju det senare vilket var himla skönt, lite tråkigt att springa ensam men med en mp3 spelare så går det ändå. Har upptäckt att jag behöver nog nya löparkläder med(alla dessa utgifter) eftersom jag svettas väldigt mycket och när jag springer längre sträckor och tröjan skaver hål på bröstvårtorna. Ska testa att tejpa de nästa gång för det svider väldigt nu men skadan är redan skedd men en ny tröja i funktionsmaterial är ju aldrig fel.

Lördagen var det innebandyturnering mellan IT bolagen i skåne och där märkte jag verkligen hur all träning har gett resultat! Jag sprang rätt mycket men hade hela tiden massa krafter kvar vilket de andra inte verkade ha. Efter 7 st 20minuters matcher var alla så trötta men jag kände mig fortfarande i form och lyckades bryta motståndarna flera gånger enbart p.g.a min snabbhet. Jag har aldrig varit speciellt duktig på bollsporter, ju mindre bollar desto sämre är jag, så när jag helt utan förvarning tog bollen , fintade bort 2 motspelare och satte bollen i krysset förvånade jag motståndarna, medspelarna och inte minst mig själv! men skoj var det.
Stretchade ordentligt efteråt för jag kom ihåg att efter förra årets turnering hade jag fortfarande problem att gå i trappor 3 dagar efter...

Fantastisk dag

Hade bestämt att jag skulle cykla igår med en kollega(Onsdag) men givetvis regnade det hela dagen så jag var beredd på att ställa in det. När jag då kom hem från jobb hade solen börjat titta fram och vattnet var borta från vägen så vi gav oss ut ändå och tur var väl det. Det blev helt fantastiskt, nästan vindstilla, varmt och skönt och en trevlig väg.
Min cykelpartner hade cyklat mycket innan och hittade en runda Malmö, Lomma, Bjärred, Borgeby, Flädie, Bjärred, Lomma, Malmö som slutade på 45 km. Nytt rekord faktiskt och denna gången var det inte alls jobbigt, hade utan problem kunnat cykla det dubbla...

Fick en del tips att man skulle dra benen bakåt istället för uppåt på pedalerna eftersom man använder större muskelgrupper då, sådana saker hade jag ingen aning om men det gjorde verkligen skilllnad, speciellt med de höga växlarna. På tal om höga växlar så testade jag på det högre spannet för en gångs skull alltså 10-18, kom rätt lätt upp i 40 km/h utan någon större ansträngning, problemet är att hitta en väg som man kan hålla den hastigheten på under en längre tid.

Det var mitt tredje pass nu, med 3 olika cykelkompisar, inte visste jag man kände så många som cyklar =)

Så här skriver de på vätternrundan på min sida om min träning hittills:

Du har cyklat 131 kilometer av de 1000 kilometer som krävs inför Vätternrundan för denna profil.
Du ligger 9 kilometer efter inför Vätternrundan den här veckan.
Du bör trappa upp träningen inför Vätternrundan.

Jag cyklar ju allt vad jag kan , när ska jag hinna trappa upp....

Landsvägskörning

Efter att ha blivit av med en timme och missat lite sömn fick man ändå ta sig i kragen och göra nåot bra av denna dagen med. Vi var 3 personer som gav oss ut och cyklade en sväng runt den skånska landsbygden. Även idag var det fruktansvärt blåsigt, jag har aldrig känt det tidigare när jag cyklat men jag höll faktiskt på att blåsa omkull flera gånger, rätt otäckt. Hade ett par riktiga mördarbackar med där det gick så längsamt att man höll på att ramla för att man stod stilla. Jag gjorde min första vurpa med idag när jag stannade, kopplade bara ur en fot, fick övervikt och la mig ner med cykeln ovanpå mig...Hände vid en stoppskylt med att jag inte fick loss foten och fick göra en snygg piruett runt refugen. Jag vet inte om mina pedaler löser ut för sent eller om det ska vara så svårt att komma loss, känns inte riktigt bra men det kan vara att jag är nybörjare med..=)

Satte hastighetsrekord i en neförsbacke utanför bokskogen i Torup med idag, passerade 50 km/h, jag låg på högsta växeln av de låga och det hjälpte ingenting att trampa utan jag bara rullade upp i den hastigheten. Det kändes inte som rätt läge att börja fippla med de andra växlarna i den hastigheten, otäckt snabbt går det och händer det något där är det inte mycket man kan göra åt det.

Det blev 41 km till sist + en måltidspaus på ett cafe i bokskogen, allt som allt en bra Söndag =)

Tungt Tungt

Var lite sugen på att träna lite, hade egentligen velat cykla men eftersom det var snö på vägarna så förvann den tanken ganska snabbt. Istället förberedde jag mig för att gå och simma när en kompis ringde och ville ut och springa. Kan han kan väl jag tänkte jag och snörde på mig skorna istället. Efter att ha sprungit 5 minuter började jag fundera på hur längesen det var som jag sprang och kom på att det var nästan 3 veckor sen, då blev det jättetungt. =)
Efter 5 km hade jag dessutom håll trots det lugna tempot, drog ner lite till och fortsatte en bra runda, blev 65 minuter och kom väl en 11-12 km. Det kändes riktigt bra efteråt i alla fall och jag är glad att jag gjorde det.
Ett missat träningspass är ett förlorat träningspass!

Jag har lagt ner Adidas running siten efter att jag upptäckt www.funbeat.se. Det är en riktigt trevlig site där man för det första kan lägga in alla typer av träningar, bra för mig nu som håller på med löpning, cykling etc. Dessutom har de väldigt bra forum där man kan diskutera allt möjligt, det mesta handlar ju om träning och diverse motionslopp. Man kan även lägga upp träningsrutter, se andras rutter och hitta träningskompisar. Så adidas håller inte måttet längre, visserligen var det kul med pokaler o medaljer men en aktiv community väger högre!

Premiärturen

Så var det då dags för premiärturen på min nyinköpta landsvägsracer. Efter att ha satt ihop utrustningen, tittat mig i spegeln och fått mig ett gott skratt skulle man försöka komma upp på cykeln. Man klickar ju i skorna i pedalerna och det går ju inte att stå stilla med båda fötterna i, alltså måste man klicka i ena foten, sätta sig på sadeln, börja cykla och fibbla med att få i den andra foten under tiden. Att man satt väldigt högt upp lärde jag mig snabbt med, blev chockad så långt det var till marken faktiskt.

Eftersom jag bor inne i stan kom jag ju rätt snabbt till en vägkorsning med rödjus, det går ju inte att stanna som vanligt då utan man måste försöka få loss minst en fot, gärna båda annars är det lätt att man tippar över. När man sen ska börja cykla igen är det samma sak igen, gjorde det nog en 7-8 gånger innan det började sitta.

Första gången jag tittade på hastighetsmätaren rörde jag knappt på fötterna och körde på låg växel men var ändå uppe i 20 km/h. Senare under dagen lyckades jag faktiskt passera 40 km/h och landskapet bara susade förbi!

Växlingen var nästa problem, man har ju en spak som sitter där bromsen sitter, trycker man på spaken växlar man upp och trycker man på både bromsen och spaken växlar man neråt. Dessutom måste man ju trampa under tiden man växlar annars händer det ingenting, alltså kan man inte ligga i högsta växeln och bromsa ner vid ett stopp utan att växla ner, då blir det tungt när man sätter igång(och dessutom ska få i foten igen)

Som sagt, mycket att lära men det går rätt snabbt att komma in i det tror jag. Vi tog en runda på nästan 2 timmar och det var riktigt trevligt, körde genom Lomma, bort mot Lund, sen Staffanstorp och tillbaka till Malmö. Tyvärr blåste det väldigt just den dagen och på hemvägen började det t.o.m att snöa. Jag använde cykelbyxor och sen samma utstyrsel som jag hade när jag åkte skidor vilket kändes rätt lagom, bara fötterna jag frös om.

Sammanfattningsvis är jag faktiskt väldigt nöjd med min lilla testrunda, det var rätt kul, och gick rätt bra, nu ska jag bara ge mig ut 1-2 gånger i veckan för att skaffa rutin och bygga upp milen...

Utrustning

Innan man kan ge sig ut och cykla behöver man ju en del annan utrustning med, vissa saker är obligatoriska(nästan) medan andra känns som man kan vänta med ett tag. Det finns ju de som köper allting(ofta dyra märken) innan de ens har provat på sporten och sen tröttnar de direkt. Detta har jag sett åtskilliga gånger i skidbacken, speciellt i Åre där många kommer med ny Burton bräda, bästa bootsen och cool outfit och sen första dagen så bara de ramlar, tycker det är skittrist och håller sig på afterskin efteråt.

Sån är inte jag så jag gick bort till BikePro sa till de att jag behöver skor, hjälm och cykelbyxor, jag vill ha det med mig när jag går härifrån men försök inte sälja på mig något annat. När försäljarenfrågade vad jag hade för pedaler så visade jag upp ett par klossar som jag fick med cykeln och då visste han att det var SPD pedaler och det slutade med ett par Shimano skor(de gör visst inte bara cykelkomponenter, även skor) Klossarna jag hade skulle sitta på skorna, inte på pedalerna, känns ju helt logiskt när man tittar efter hur den är konstruerad. Spinningskor fungerar visst likadant, har aldrig testat på den sporten men nu har man ju utrustning till det med så det är kanske ett bra komplement fram till det blir varmare.

Cykelbyxor var rätt viktigt med, eftersom sadeln är stenhård behöver man någon stoppning i byxorna så jag fick prova ett par stycken. Det är visst bra om de har axelband med så de inte glider ner eftersom området runt njurarna är rätt utsatt och blir man kall där blir man lätt sjuk. Jag provade ett par stycken och gick runt inne i affären, såg ju nästan ut som ett brottarlinne, när försäljaren frågade hur det kändes kunde jag inte komma på något annat än att säga att jag kände mig löjlig där jag struttade runt i affären...hans fråga syftade kanske på passformen...=)

Sista steget var att köpa en hjälm och där kändes det verkligen som det kvittade, hur coola de än ser ut i färgerna så ser det rätt töntigt ut på mig. Nu har jag aldrig använt cykelhjälm tidigare så jag vet inte hur de skulle sitta eller vilka funktioner de ska ha. Tydligtvis är det viktigt att man har stora hål bak så luften kan strömma genom hjälmen fritt och kyla ner ordentligt eftersom man blir väldigt svettig. Jag köpte en av de billigaste hjälmarna de hade, ur säkerhetssynpunkt uppfyller den ändå alla kriterier, sen vad den har för specialfunktioner det får vara osagt för mig.

Nu är allt inköpt dags att ge sig ut på stålhästen =)

Då är man ägare till landsvägsracer.

Äntligen! Som rubriken antyder har jag nu köpt en cykel till sist! Det var min annons på blocket som gjorde att jag hittade en bra cykel. Man trodde ju att folk som ville sälja saker satte ut annonser men tydligen gör inte alla det.
Till sist blev det en begagnad Merida 903, 2007 års modell med Shimano Tiagra komponenter, alltså ett snäpp bättre än Shimano Sora som är det sämsta tänkbara för mig. Säljaren påstod att den hade gått ca 30 mil och han hade köpt en nyare , bättre cykel inför årets vätternrunda så denna stod bara i garaget och tog upp plats.
Svårt att veta vad man ska titta på när man köper cykel, hade med mig en kompis som har cyklat ett par år men inte är så insatt i tekniken så vi tog båda en liten runda på den för att se att den höll ihop.
Nu står den i min lägenhet i alla fall lutad mot väggen(racers har inte stöd) och det känns fantastiskt bra.





Innan det blir en första provtur måste en hel del saker till införskaffas, cykelskor, cykelhjälm och cykelbyxor står högst på listan. Sen kommer man att behöva lite annat smått och gott, cykelpump, lampor, verktyg och reparationskit, cykelväska...ja listan kan göras lång.

Jag fick med en cykeldator som sitter på redan samt ett par helt nya klossar till pedalerna så just nu känns det som jag har gjort ett kap men det vet man ju aldrig när man köper begagnat.

Här är en bild med lite data på cykeln: http://www.grahns.se/main.asp?main=visa&vad=pid2&pid2=5540

Snart har jag nog en cykel

Jag börjar bli trött på att leta cyklar nu så jag tänkte varför inte låta cyklarna leta efter mig...alltså jag satte in en annons på blocket. Den har redan gett resultat men jag undrar bara varför man hör av sig till mig när jag skrivit att jag vill ha en landsvägsracer om de har en mountainbike..?

Det verkar vara många som har Merida att sälja, den har faktiskt Tiagra växlar(snäppet bättre än Sora som de andra cyklarna har.
Jag har dessutom hittat ett par cyklar i butik bl.a en Crescent 600 från 2007 för 5250, en Crescent Nano för 7000 inklusive valfria cykelskor och cykelbyxor vilket bara det är värt en tusenlapp.
Alltså är den stora frågan nu om jag ska köpa begagnat eller nytt, om jag ändå måste ge 5000 kr kanske det är roligare med en ny cykel, fast den är kanske mycket bättre, ska försöka sluta tidigt imorgon och åka tunr och titta på de alla.

Eftersom det nästan varit snöstorm idag skippade jag löpningen och tog mig till simhallen istället. Det var så längesen jag simmade så jag kan inte ens komma ihåg det, i alla fall i en inomhusbasäng. Det längsta sammanhängande jag simmat tidigare var 200m när jag tog dykcert för 4 år sedan. Efter 100 m var jag rätt nöjd idag men jag kämpade på en bit och slutade på 800m och var supernöjd med det. Jag skulle säkert klarat av 1000 m men jag måste ju lämna utrymme till förbättringspotential. =)
Om jag ska simma i Vansbro vilket är 3000 m så behöver jag träna en del i alla fall. Problemet är att jag kan inte fokusera på en sak utan jag måste träna allt parallellt, cykling, siming och löpning + taekwondo 2 dagar i veckan med. Hoppas i alla fall jag hittar en cykel innan veckan är slut så jag kan slippa lägga tid på det för tid är det jag behöver just nu...

Kul Statistik

Jag hittade en artikel i DN som handlade om Årets Vasalopp, det verkar inte finnas på nätupplagan men rubriken "Årets Vasalopp var en ren skandal" säger ganska mycket.
Vidare berättar skribenten som själv åkte att 20% fick bryta, det vill säga hela 10e, hela 9e och halva 8e startled, inte för att de var otränade utan för att flaskhalsen i första backen sätter stopp för vidare avancemang. Med en snitthastighet på 3 km/h plockades han också av banan inann han kommit till Mora.
Har alltid artikeln med mig numera eftersom ingen som inte varit där kan förstå hur det verkligen går till men siffrorna talar ju sitt tydliga språk. =)

Hittade lite annan intressant statistik:

De "värsta" åren i Vasaloppshistorien är i tur och ordning:

1930: 41 % bröt (endast 80 startande, 33 bröt)
1950: 27 % (364 startande)
1971: 23,7 % (5787 startande)
1945: 22,3% (251 startande)
1938: 21,7% (115 startande)
1927: 21,6% (88 startande)
1951: 21,3% (431 startande)
1999: 20,0% (13736 startande)
1939: 20,0% (115 startande)
2008: 19,9% (13785 startande)
1948: 18,4% (266 startande)
1957: 17,7% (583 startande)
2007: 17,5% (13367 startande)

så visst kunde det varit värre...

Annars varvar jag Tkd:n med mina nya projekt, köpa cykel och skaffa nya löparskor, så träningen hålls igång som vanligt. Min pulsmätare har fått slut på batterier med, då har man varit duktig och sprungit mycket, vet inte hur länge jag har haft den iofs men jag får ta tag i det med. Helgen kommer att bli lugn utan någon inplanerad träning i alla fall sen måste jag komma igång med cyklandet, innan man vet ordet avd et är sommaren här....

It's a jungle out there

Efter 5 veckors uppehåll med TAekwondon var det då dags att lägga skidorna på hyllan och ta fram skydden igen. Vi körde ett rätt lugnt pass så det var perfekt att komma igång med, jäkligt kul som jag saknat det. Helt otroligt vad man hinner stelna till på en månad, har ingen träningsvärk idag i alla fall!

Har hunit med att lära mig en hel del om cyklar nu med efter att ha besökt ett par cykelaffärer med och snappat upp ett och annat. Eftersom jag vet att det finns andra nybörjare som ska cykla runt vättern så kommer här lite very basic racing for dummies.

Märket på cykeln motsvarar bara ramen, oftast är den i aluminium men äldre cyklar kan vara i stål och betalar man bra kan du få carbonram med. Gafflarna(fram och bak) kan också vara i carbon och det blir ännu dyrare då. Viktigast är att ha carbon i framgaffeln eftersom det är där den största tyngden ligger. Förutom att cykeln blir lättare så reducerar den stötar med vilket säkert är jättebra, frågan är om man vill betala extra för det.

De övriga delarna på cykeln, växlar m.m är antingen Shimano eller Campagnolo med en rad olika nivåer.

Shimano går i min prisklass från sämst till bäst Sora, Tiagra, 105 och uppåt. Om man tittar i cykelbutikerna och katalogerna så fuskar de ofta genom att ha hela cykeln med Tiagra och bakväxeln 105 men ändå skriva Shimano 105 växlar så det gäller att läsa det finstilta.

Jag satsar fortfarande på att hitta en begagnad eller komma så billigt undan som möjligt, helst vill jag inte gå över 5000 kr men det är svårt det där....