Vättern runt del 1

Då var det då äntligen? dags för den stora utmaningen, att cykla 30 mil runt vättern. Vi körde upp under fredag efterlunch så man han jobba några timmar ändå. Logistiken var löst genom att vi tog min bil och bodde hos min kollegas bror i Motala, kunde inte varit bättre löst faktiskt.

Väl i Motala så infann sig en viss stress, var orolig för belysning, reflexer, var startplatsen låg m.m. Efter att ha hämtat nummerlappen och köpt lampor så blev jag osäker på om lampan räckte som reflex med så jag frågade en funktionär som gick och frågade några andra och gav mig svaret att de vill gärna att man har det men om amn inte har det så går det nog bra ändå....
Problemet var inte att jag var för snål för att köpa reflexer utan att jag hade ingenstans att fästa de riktigt...Till sist struntade jag i det och försökte tejpa fast lamporna direkt på cykeln eftersom hållaren inte gick att fästa någonstans p.g.a mitt tejpade styre.

Ett annat osäkerhetsmoment var klädseln och vädret, vad och hur mycket? Enligt vädertjänsten på yr.no skulle det regna lite i Jönköping men enligt min meterologkompis skulle det troligtvis inte regna, kanske någon enstaka skur men troligtvis inte. Om man blir blöt efter 10 mil är det rätt jobbigt. Hade köpt på mig ett par skovärmare på biltema som även skyddade mot väta samt tagit med mig ett par extra handskar att ha utanpå cykelhandskarna av samma anledning.
Vaselin hade man fått tips om med så det var väl inget att förlora på att prova det, inget man brukar smörja in sig med men med facit i hand var det helt rätt beslut =)

Eftersom min start var 01.34 tänkte jag att det skulle gå att sova någon timme inann start, förberedde så mycket som möjligt och gick o la mig strax efter 10.

12.15 ringde alarmet så jag kan teoretiskt ha lyckats få 2 timmars sömn, kände mig inte direkt cykelsugen när jag tittade ut, det hade i alla fall slutat regna! Klädde på mig cykelutrustningen och gick ner för att äta lite frukost, eller vad man äter kl 12 på natten. Hade 2 kompisar till som sov där som inte heller hittade i Motala så vi cyklade iväg ner till starten, lite nervösa och osäkra på vad som väntade oss där.

Väl vid starten hade de ljuskontroll, ingen av oss hade reflexer så vi tände lamporna och gick väldigt snabbt igenom kontrollen sen kändes det som att det var dags direkt, nedräkningen började och vi gav oss iväg tillsammans med 70 andra glada hoppfulla cyklister i vår grupp!